Göteborgsposten – 15 november 1871, sida 2

opp. AW en del al det I banken UZAnae WJHL. som öfverskjuter bankens vanliga normalförråd utsöres af remisser, hvilka såsom betäckning för de )fvannämnda vexlarne afsändts från Frankrike, är otvifvelaktigt. Men på samma gång måste man ernra sig attstora belopp af ädla metaller hållas på enskilt hand, just af de bankirer hvilka tecknat accept, hvarför uttagningen för tysk räkning åtminstone ej uteslutande kommer att drabba banken eller afficiera dess räntesats. Vidare ega dessa samma bankirer utan tvifvel fordringar på kontinenten att vid liqvidationsterminen repliera på. Och slutligen har tyska regeringen uppsagt till betalning d. 1 Jan. 1872 ett af sina under senaste kriget upptagna lån (skattkammareobligationer med 5 års omloppstid, men uppsägbara från regeringens sida till betalning efter 6 månader), af hvilket ungefär hälften (33 mill. Å) är upptaget i sterling och således väl må anses h till större delen innehafvas af engelska kapitalistera Då man nu ej gerna kan antaga att Tyskland i börI 15 jan af Dec. utför guld från England för att i slutet af samma månad åter sända det dit, är att förmoda, d. det oftanämnda förråd af ädel metall qvarblifver i 3 England, om det ock momentant skulle från banken uttagas och någon bättre form för liqvidationens I n. verkställande ej kunna uppfinnas. ri Afseendet på de snabba inbetalningar, som DN Frankrike under de första månaderna af nästa år g har att erlägga, torde ej böra inverka. För trenne h månaders inbetalningar har franska regeringen nur: mera sörjt — beloppet vid hvarje särskilt lidvida ! tion skall som bekant utgöra 80 mill. fr. — och M detta lär hafva skett genom utverkad kredit hos I s tyska bankirer. Således kommer ej England att 6 häraf beröras. Men om ock framtiden skulle innebära någon anledning till en 5 y räntefot, är k det väl derför ej anledning att låta denna redan nu s o inträda, och att det närvarande, äfven om detta be-f: grepp utsträckes till att omfatta hela den nu löpande månaden, ej fordrar sådant, det synes oss framgå af den ofvan lemnade skildringen af detalf jerne vid den genom England gående liqvidationen af r Frankrikes och Tysklands affärsförbindelser. Det IT är blott 25 mill. som England för Frankrikes ? räkning har att utbetala i November månad och äfven om denna summa helt skulle tagas ur banken J ensamt, innefattar denna omständighet ej något som j bör väcka betänkligheter. Englands bank har i allt ; fall mer än tillräcklig fond äfven af metalliskt försåd för att kunna fullgöra sin nppgift. 1 Man beräknar att det engelska kapital som f. p, t är nedlagdt i främmande statsobligationer utgör 397 mill. och att detsamma förskaffar obligationsinnehafvarne en årlig ränteinkomst af 31 mill. Å. Då utlåningen skett med betydlig kapitalrabatt — i genomsnitt taget beräknas lånen hafva lemnats till 60 2 — ega de utfärdade, ännu återstående obligationerna ett nominelt värde af 661 mill. En engelsk tidning meddelar härom foljande närmare upplysningar: Det älasta utlandska lån, som ännu noteras, är ryska 5 9, lånet af 1822 på 6 mill. Å hvilket upptogs till 77 4. Förutom detta finnas endast nio, som bära tidigare dato än 1850. Mellan sistnämnda år och 1861 kontraherades 17 lån, hvilka ännu finnas qvar. Från början af 1862 till slutet af 1870 upptoges ej mindre än 68 olika lån och under nu löpande året hafva ytterligare 11 tillkommit. Fäster man sig vid nominella värdet af de obligationer, som ursprungligen utgitvits, faller ett belopp af nära 560 mill. Åe på tiden före 1869, 74 mill. på år 1869, nära 57 mill. på året 1870 och på innev. år 603 mill. , eller sammanlagdt 761 mill. e. Om härifrån dragas 100 mill., utgörande det belopp som genom lottdragning eller återköp amorterats, så blir 661 mill. siffran på det utländska obligationsvärde, hvilket i detta ögonblick innehalves at engelska kapitalister. I denna summa beräknas då 100 mill. Å för Förenta Staternas Bonds och 20 mill. för franska 5 och 3 9, rentes; båda dessa poster lägt beräknade. På 41 mill. (nominelt värde) erlägges ingen ränta; afdrages dessa återstå 620 mill. Y. Antaget att räntan i medeltal på nominella beloppet varit 5 92, erhållas de ofvan nämnda 31 mill. Under senaste tre åren ha till främmande styrelser utlånts 191 mill.; häraf 43 mill. till Spanien, 27 till Turkiet, 24 till Ryssland, 12 mill. till Portugal samt mindre belopp till Frankrike, Tyskland, Italien, Peru, Chili Buenos Ayres, Brazilien, Costa Rica, Egypten, Japan, Guatemala och Honduras. Intill år 1869 voro följande länder de förnämste låntagarne: Ryssland med 94 mill. Å, Spanien med 139 mill., Turkiet med 71, Italien 34, Egypten 29, Portugal 20 och Brazilien med 15 mill. allt Å. De stater, hvilka underlåta att betala ränta, äro Mexiko för 27, Venezuela för 6, Grekland för 5 och Ecuador för 2 mill. Å. Franska bankens veckorapport, liksom Englandsbankens, för sistförslutna veckan utvisar förstärkning. Myntbehållningen har tilltagit med 7 mill. fr., enskiltes depositioner med 4 mill., och portföljen med prolongerade vexlar har så minskats att denna rubrik numera blett upptager 3 mill. Utelöpande sedelstocken deremot skiljer sig från det tillåtna maximum endast med ett belopp af 100 mill. I sistnämnda omständighet och i insigten derom att den medgifna höjdpunkten snart skall vara upphunnen, ligger förmodligen anledningen till de kraftätgärder regeringen beslutat föreslå. Bankens grundfondskapital skall fördubblas, maximum å de alltjemnt med tvångskurs försedde sedlarne höjas till 3 milliarder — 600 millioner mera än hvad nu fär emitteras — och slutligen har regeringen bestämt sig för ett steg, mot hvilket det hittills spjerå nat: emission af sedlar äfven på 5 och 10 fr. Det n är alltmera Förenta Staternas system såväl i allwänhet i de ekonomiska som ock särskilt i de sia nansiella förhållandena, hvilket adopteras. Men kraftätgärder tyckas vara af nöden, ty utgifterna 1 i den budget, som af franska regeringen nu förberera des till framläggande för representantförsamlingen, a uppgå till ej mindre än 2800 mill. fr. Huruvida ge de tagna åtgärderna äro de bästa, derom kan tvistas. sd Diskontot i bankerna å de förnämste handelsplatsernas är följande: Hamburg ..... 3a31 Frankfurt... 4 p Amsterdam ....... 3, London.. Antwerpen........ 5 Paris... Wien.. 63 S:t Petersburg Berlin.. 4 Bremen.... 31 on