Göteborgsposten – 15 november 1871, sida 2

mar af den kejserl. familjen. Stadens borgmästare Seydel höll sesttalet, en ättling af Schiller, hr v. Gleichen-Russwurm aftäckte stoden inför alla de tillstädesvarandes blottade busvuden och under ett ofantligt jubel från len tätt packade folkmassan. I Frankrike synes den mest utsträckta värnepligt ru skola bli införd. Den komite af 42 personer, som af nationalsörsamlingen nedsatts för att inkomma med förslag till organiserande af ett nytt försvarsverk, har nu uppgjort härom följande bestämmelser: 1. Hvarje fransman är förbunden till personlig militärtjenst. 2. Vid de franska trupperna finnes hvarken penningeller engagementspremie. 3. Hvarje fransman, som icke är oduglig till militärtjenst, kan från 20 till 40 års ålder inkallas till tjenstgöring i den aktiva armen och reserven på det af lagen bestämda sätt. 4. Det är förbjudet att sätta man i sitt ställe. Befrielse från tjensten på de af lagen specificerade vilkor kan icke anses för definitiv. 5. De under fanorna stående militärpersonerna kunna i intet fall deltaga i ett votum. 6. Utom armen och reserven skall det ej finnas någon organiserad, beväpnad kår. 90,000 man skola hvarje år kallas under fanorna. Tjenstgöringstiden skall vara åtta år för armån och reserven. Den totala effektiva styrkan under vapen skulle således uppgå till 700,000 man. Kategorier skola uppställas för sådana unga män, som egna sig åt vetenskapliga banor. Det oaktadt måste dessa unga män ådagalägga tillräcklig kunskap om de militäriska öfningarne. Alldenstund den tjenstetid, man är skyldig staten, skall omfatta tjugo år, så äro de första åtta åren egnade åt armåön och den första reserven, de tolf följande åren åt tvenne andra reservklasser, landtvärnet och landtstormen. a sista reservklassen skall ersätta nationalgaret. Frankrikes armeorganisation skall således bringas till öfverensstämmelse med den preussiska. Till d. 5 Nov. hade 639 krigsrättsutslag fällts mot kommunistfångar och 10,454 personer trigifvits. Le Temps bekräftar ryktet, att de underhandlingar, som inledts mellan Frankrike och England ang. revision af handelsfördraget, mött stora hinder från britiska kabinettets sida, hvarför franska regeringen skulle hotat med att skrida till en formlig uppsägelse af fördraget. Versaillerkabinettet har underrättat i London om, att det vill bibehålla den nu bestående tullen på jern, stenkol och kemiska produkter, men tänker att med 10 å 15 9, höja tullen å väfnader, som nu draga 7 å 12, och med 15 till 20 dem, som nu ha en tull af 10 till 15. Franska regeringen skall hafva tillagt, att om England icke till Februari månad antagit dessa förändringar, så skulle hon se sig nödeakad att uppsäga fördraget. Det vore väl, om man icke behöfde skrida till denna ytterlighet. Belfort skall göras till Franrikes vigtigaste fästning. Alla pass genom Jura och andra öppningar å gränsen skola starkt skyddas. Från Pest skritves, att Kossuth uppträder till förmån för de czechiska utjemningsanspråken och högligen ogillar Andrassys förflyttning till Wien.