Göteborgsposten – 3 november 1871, sida 2

tion inbjuder den teaterbesökande allmänheten. Det upptager neml. ingenting mindre än Vietor Hugois historiskt ny-romantiska skådespel Maria Tudor, med fru Åhman i titelrollen. Föreställningen gifves till förmån för fru Bosin, en omständighet hvarå vi särskildt fästa allmänhetens uppmärksamhet. Recett-tagerskan utför Janes roll. Göteborgs Frivilliga Brandkår hade igår afton sammanträde å Börsen, hvarvid definitivt beslutades om kårens upplösning från samma dag. — Enligt det af Kgl. M:t fastställda reglemente för Göteborgs Frivilliga Brandkårs Pensionsförening skall, då Frivilliga Brandkårens upplösning är beslutad, all dess egendom af hvad namn och beskaffenhet den än vara må tillfalla Pensionsföreningen; sprutattiraljen m. m. på fördelaktigaste sätt afyttras och derför influtna medel tilläggas föreningens grundsond. — I nämnda Pensionsförening, hvilken ofördröjligen kommer att träda i vorksamhet och för hvilken styrelse kommer att utses nästa Tisdag, eger hvarje välfrejdad man af Göteborgs samhälle nu sedan Frivilliga Brandkåren upplösts att viona inträde efter förutgången ballottering, dock skall hvarje person som sålunda vunnit inträde i Pensionsföreningen och som förut icke tillhört Frivilliga Brandkåren i särskild inskrifningsafgift erlägga 10 rdr. Årafgiften för hvarje medlem är bestämd till 15 rdr. Å Auktionskammaren förekommo i går till försäljning följavde fastigheter och tomtplatser: Tvåvänings trähuset n:r 57 efter nya och 39 efter gamla regleringen, med dertill hörande arrenderätt till tomten Lyckan i Majornas 2:dre rote, inropades af stadsmäklaren H. W. Ström, för annan persons räkning, för 3375 rdr; — tomtplatsen n:o 312 å Elfsborgs kungsladugårds egor, med derå befintlig grundsten efter byggning under n:o 207 i Majornas 1:ste rote, inropades för rdr 210: 50 af åkaren C. Andersson, hvilken person jemväl för 1401 rdr förvärfvade sig besittningsrätten till tomtplatsen n:is 87, 88, 205, 318, 327 och 228 å Elfsborgs kungsladugårds egor, med å dessa tomter upptörd ladugårdsbyggnad. — Vid samma tillfälle utbjöds till försäljning aflidne handl. L. F. Petterssons konkursmassas fasta egendomar, neml. hus och tomt under n:is 83, 84 Å 85 i stadens 7:de rote samt d:o d:o under n:o 82 i samma rote, men härå gjordes intot antagligt anbud. Skalden Björnstjerne Björnsons föreläsningar härstädes äro beramade att hållas d. 15:de, 18:de och 20:de i denna månad. Reklamation. Ledamoten af riksdagens Andra kammare, grefve Å. Posse, har i gårdagsnumret af Göteb. Hand. o. Sjöf. Tidn. låtit införa nedanstående vederläggning af ett rykte, hvilket äfven i våra spalter blifvit omtaladt. Vi anse oss af sistnämnda anledning böra återgifva gr. Posses vederläggning så lydande: En viss del af pressen har utspridt det ryktet, att jag skulle opåkallad hafva erbjudit mig bilda en ministere och i sådan afsigt låtit framlemna en ministerlista. Jag tillåter mig anhålla att Ni, hr Redaktör, täcktes offentliggöra min förklaring, att detta rykte är sanningslöst. Emottag etc. Charlottenlund 401. 1871. Arvid Fr:son Posse. Organiserandet af sjövapnets militärpersonal. Den härför tillsatta komitön sammanträdde i Onsdags i Stockholm, och bar densamma, enl. Posttidningen, fått sig följande spörjsmål till behandling förelagda: 1:0. Huru bör, enl. komiterades tanke, sjövapnets militärpersonal organiseras, för att, med hänsyn till landets tillgångar och öfriga våra förhällanden, bäst motsvara sitt ändamål, hvarvid bör tagas under ompröfning huruvida nämnda mål icke bäst må kunna vinnas genom en förening af sjövapnets båda kårer: flottan och skärgårdsartilleriet? 2:0. Huru stor bemanning särskildt för krigstid och särkildt för fredstid, anses erfordras och kunna påräknas a) till sjövapnets fartyg, b) till minväsendet, ce) till militärtjenst å stationerna? och i hvilken mån bör denna bemanning utgöras af a) matroser och jungmän, b) kanonierer, c) båtsmän, d) sjöbeväring och förhyrda? 31o. Huru stor befälspersonal, särskildt för krigstid och särskildt för fredstid, anses erfordras och kunna påräknas, a) huru många officerare ? b) huru många underofficerare? och, i sammanhang härmed, c) huru många maskinister? 4:0. Huru skola personalens undervisning och öfningar ordnas, såsom: a) rekrytbildningen, b) korpralskolor, c) underofficersskolor, d) årliga öfningar och sjötåg? 5:o. Kunna båtsmän lämpligen helt och hållet undvaras vid de i fredstid förekommande varfsarbetena? Om ej: i hvad mån kan behofvet af deras användande inskränkas, och hvilket är det antal, som, under olika tider at året, anses oundgängligen böra vara att påräkna, under antagande att varfven erhålla ungefär samma arbetsförmåga som de nu ega? 6:0. Huru stort antal båtsmän anses således fortfarande erforderligt för sjövapnet och hvardera af dess stationer, huru bör båtsmansuppfordringen lämpligast ordnas och huru bör kompanibefälet vara organiseradt på rotarne? Enär någon fast och för en längre framtid afsedd plan för sjökrigsmaterielen under nu timade hastiga vexlingar svårligen för närvarande lärer kunna uppgöras, står det komitön fritt att i afseende på vår blifvande materiel göra de förutsättningar, som må anses sannolika och derjemte oundgängliga såsom utgångspunkt för de ofvan framställda trågornas utredande och besvarande. Tacksamhets-skrifvelse. Till framlidna stafaminigtarn för A:v lo 7