Göteborgsposten – 2 november 1871, sida 1

tade, än gående långsamt fram och tillbaka i det långa tafvelgalleriet. Slutligen ledsnade hon vid att på detta sätt fördjupa sig i drömmar. — Jag är för trött för att skrifva i eftermiddag, tänkte hon. Jag vill gå till biblioteket och hemta en bok. Biblioteket på Hale var Clarissas favoritrum. Der fanns allt hvad hon hört talas om af litteratur och åtskilligt som hon ej hört talas om. Det var naturligtvis böcker i den lättare genren som för henne utöfvade största dragningskraften, men hon var mera beläst än de flesta flickor af hennes ålder och hade större förmåga att njuta af gedigen lektyr. I dag var hon nedslagen till lynnet och kom till biblioteket för att få någon afledning för de pinsamma tankar som plågat henne under de sista timmarne. Detta rum var så litet besökt af myladys gäster, att hon var säker om att få ha det för sig sjelf denna eftermiddag. Hon trädde inom dörren, men stannade plötsligt sodan hon blott hunnit ett par steg från tröskeln. En gentleman stod framför kaminen, en storväxt man med tankfullt ansigtsuttryck och de kalla grå ögonen riktade mot golfvet, under det han lyssnade på lady Laura Armstrong, som satt på en soffa nära honom och pratade på sitt vanliga, lifliga sätt. Clarissa stannade, som nämndt är, vid åsynen af den storväxte främlingen. — Mr Granger, tänkte hon och försökte komma ut igen utan att bli bemärkt.