Göteborgsposten – 1 november 1871, sida 2

tyskarne. General Palikao, som var den egentlige upphossmannen till planen om undsättningen af Metz, bekräftar nu detta i sin förut omnämnda bok. Han berättar neml. deri: Senatspresidenten Rouher skyndade d. 20 Aug. af egen drift till kejsaren i Chålons, hvilken han likväl först träffade på vägen till Reims i högqvarteret vid Courcelles. Kejsaren sammankallade marskalk Mac Mahon och senatspresidenten till en rådslagning. Samtalet fördes öfver på politiskt område. Planen om att draga sig tillbaka till Paris ställdes främst i förgrunden af kejsaren, i likhet med hvad man förut beslutat i Chålons. Hr Rouher framhöll från politisk ståndpunkt de skäl, som han ansåg bestämmande för en marsch till Bazaine, framför allt att man icke borde kränka den allmänna meningen genom att uppgifva armen i Metz. Marskalk Mac Mahon fasthöll ur militärisk synpunkt vid återtåget till Paris. Senatspresidenten vände tillbaka till Paris och meddelade ministerrådet kl. 9 på morgonen d. 22 Aug. sin resa och det fåfänga steg han tagit. Emellertid hade en skogvaktare på Måndags morgon kunnat till högqvarteret öfverföra ett bref från marskalk Bazaine, i hvilket denne underrättade om, att han ännu alltjemt hoppades kunna bryta sig igenom mot norr. Denna Bazaines depesch ändrade Mac Mahons beslut; ty ännu d. 22 på morgonen skickade han en depesch till Paris, hvilken tillkännagaf, att han ville återupptaga planen och marschera på Metz. I samma ögonblick, som detta sista telegram från marskalken anlände till Paris, hade ministerrådet just afsändt ett telegram till Mac Mahon med ifrig uppmaning att skynda Bazaine till hjelp. De båda depescherna korsade hvarandra. Det var således Mac Mahons eget beslut som dref honom att återupptaga marschen. —