slut till 13,552 personer, — Under sistnämnda tid år 1869 uppgick antalet härifrån till Amerika betordrade emigranter deremot till mer än dubbelt mot innevarande år eller till c:a 25,000 personer. Från Strömstad skrifves i stadens tidning för i Lördags: Marknaden härstädes, som började i Thorsdags, har under båda dagarne gynnats af så till vida godt väder att det ej regnat. En stor mängd menniskor har besökt densamma, såväl säljare som köpare, och förljudes att säljare i allmänhet gjort goda affärer. Icke allenast på torget var detta förhållandet utan jemväl i köpmansbodarne. Tillförseln af nötkreatur var större än vid någon föregående marknad, och voro priserna å dem mycket varierande, likasom kreaturen voro af blandad beskaffenhet. Att uppgifva några bestämda priser låter sig ej göra, men man kan säga att de voro från 30 d 40 rdr till 100 rdr, samt för ett och annat större slagtfett djur deröfver. Uppköpare trån Norge hade infunnit sig i mängd och kommersen var liflig. Skarpsillfisket har i denna veckan börjat, men är ännu ej synnerligt gifvande, men det som erhållits är af utmärkt beskaffenhet. Att döma af den ofantliga massa sjöfågel som följer sillen tyckas stimmarne vara mycket stora och sillen talrik. Bolagsstämmor hafva nu bållits med såväl Badbussom Societetshusbolagen, och lemnade det förra en utdelning af 10 9, pr aktie, hvarjemte 3600 rdr afsattes för utvidgningen af Norra badhuset m. m., och det senare 18 0):s utdelning pr aktie sedan 500 rdr af årets vinst reserverats för ytterligare reparationer å societetshuset. — Till direktionsledamöter utsågos för Badhusbolagen: hrr W. L. Smith, såsom verkställande direktör, samt hrr frih. Cederström och P. Westergård; till kamrer och kassör ofter hr A. L. Burman, som afsagt sig dessa befattningar, valdes v. härsdsh. C. Bordelius. — Till direktör för Societetshuset valdes apotekare A. L. Burman. — En välbehöflig åtgärd beslutades äfven af Badhusbolaget, neml. byggandet at en ny tidsoch ändamålsenlig fruntimmersbassin. Moderna vinglare. Red. har från en aktad insändare emottagit följande meddelande om en på Inland i Bohuslän etablerad besynnerlig affärsfirma: Bland de på Inland belägna socknarne har Spekeröd på sista tiden börjat tilldraga sig en viss uppmärksamhet. Orsaken härtill är ej att söka hos socknens befolkning i dess helhet såsom på något sätt mera framstående än öfriga Inlandsbor. Också anar icke den lugne och beskedlige Spekerödsbon att den lilla socken, som utgör hans födelsebygd, på andra orter blifvit så beryktad, som verkligen är fallet; utan orsaken till denna ryktbarhet är ett aktiebolag, hvilket der på sista tiden kommit till stånd och på ett par månader gjort sig kändt inom affårsverlden förträdesvis på Sveriges vestkust. Bolagets namn är: Rördals Bruksoch lsandels-Aktiebolag., såsom den stämpel utvisar, hvarmed alla från bolaget utgående skrifvelser äro försedda. Bolaget bedrifver affärer i de mest olika varuartiklar, såsom: gödningsämnen. sotogen, ljus, kläde m. m. Men detta utgör naturligtvis ej det egendomliga hos detta bolag, hvilket deremot ligger deri, att högst få af på orten boende personer veta, hvar denna bruksoch handelsrörelse är belägen. Frågar man, såsom fallet lår hafva varit, ortens domare, hvar Rördals bruk ligger, så vet han derom icke det ringaste besked. Samma förhållande har ända in på sista tiden varit med ångbåtskommissionären å Kåkenäs, till hvilket ställe bolagets varor till en början voro adresserade. Och då insändaren för en tid sedan reste genom Spekeröd och frågade en der bosatt bonde efter det nämnda stället, fick han blott ett förvånadt leende till svar. De, som närmare intresserat sig för saken, ha dock sent omsider upptäckt, att bolaget antagit namn efter en liten, hemmanet Lundby tillhörig dal, som kallas Rördalen och att hufvudkontoret är till finnandes på ett i närheten af sagde dal beläget torpställe, som lärer bära det betecknande namnet Björneborg. Bolagets reqvisitioner, ty häruti består hufvudsakligen rörelsen, äro undertecknade af en Th. Kollberg, disponent. Denne herre har dock icke kunnat insvepa sig i en lika mystisk slöja som sjelfva bolaget; tjenstemännen vid fattigförsörjningen i Göteborg lemna om f. d. landtmäterieleven Kollberg det intyg, att han 2 särskilda gånger varit intagen å Göteborgs försörjningshus, hvarifrån han med understöd senast utgick den 16 sistl. Mars, att hans familj fortfarande ätnjuter understöd af sagde fattigvård, och att mannen visat sig vara ur stånd att sköta en plats, som fattigvården år 1869 hos en aktad tjensteman skaffat honom. Att disponenten Th. Kollberg är identisk med förra fattighjonet Carl Johan Theodor Kollberg derom har ett aktadt handelshus i Göteborg öfvertygat insändaren. En hvar torde häraf finna att allmänheten här löper fara att bli utsatt för en humbug af djerfvaste slag. Ins. har också ansett för en samvetspligt, att underrätta allmänhet om detta förhållande, på det att den eller de som möjligen stått eller stå i förbindelse med ifrågavarande affärsfirma? må i tid kunna öfvertyga sig om dess större eller mindre soliditet. Red. har desto mindre tvekat att intaga ofvanstående, som vi af egen erfarenhet ha oss bekant, att den nuvarande bruksdisponenten på de senare åren härstädes tycktes hafva sin egentliga subsistens på kringsändande af s. k. tiggarebref. Från Köpenhamn ekrifves att det artistiska klöftverbladet, Orgåni-Wilhelmj-Joseffy, vid sin första konsert derstädes sistl. Lördag