termålet skulle bli något mera än ett blott af beräkning ingånget parti, att hon sannolikt skulle ha antagit hans anbud, äfven om han gjort det under sin brors lifstid. Det var en angenäm känsla att veta sig vara älskad af en stolt och dygdig qvinna, ev qviuna hvars kärlek hvarken var lätt vunnen eller lätt förlorad. Då han nu gick tillbaka till slottet kände han sig mera belåten med sig sjelf än han på länge kännt sig. Hans framtid var betryggad, och han hade gjort sin skyldighet. X. Efter detta samtal mellon mr Fairfax och hans trolofvade, blef ingen tid förspilld. Laura Armstrong vidtog sina anordningar med skyndsamhet och ifver. Bröllopsdagen utsattes till första veckan af September, omkring fem veckor efter promenaden i trädgården. Lady Geraldine skulle fara till London på en vecka, åtföljd endast af sin kammarjungfru, för att träffa sin far och gifva nödiga föreskrifter rörande sin utstyrsel. Under tiden skulle mr Fairfax resa till en kamrat i Skotland, hvilken han lofvat att besöka före sitt giftermål. Detta besök skulle bli ett slags farväl åt hans ungkarlsstånd. Han hade varit två månader på Hale och var kanhända litet trött vid lifvet der; dessutom tänkte han att det under lady Geraldines frånvaro kanhända vore bäst för honom att vara aflägsnad från Clarissa Lovel.