d. 22 Maj innevarande år, samt att försäljning af benämnts folkkonsert och hvartill det högst intressanta programmet återfinnes i dagens annonsafdelning, nedsatta till vanliga operapriser. Väderleken. Efter ett det herrligaste väder under hela förra veckan, vid för det mesta sydlig vind samt 12 å 13 grader blid temperatur, började det natten till i Söndags att regna och regnet forttor under en del af Söndags f. m., hvaremot på e. m. himlen åter klarnade. I går var vid S..vind och 10 gr. värme, en tjock dimma lägrad öfver staden och dess omnejd och har troligen sträckt sig ännu mycket längre samt derigenom menligt inverkat på ångbåtstrafiken, enär åtskilliga hitväntade ångare uteblifvit, bl. a. ångf. Mary, som varit att hitförvänta från London natten till igår. Postångaron Rollo anlände hit från Hull först vid middagstiden igår i st. f. på morgonen. Nya Teaterns försäljning. Med anledning af hrr Boyes, Frisells och Franckes för kort tid sedan anhängiggjorda besvär öfver nya teaterhusets förseäljning, har fabrikören 4, kinonr i gär till magistraten inlemnat en längre förklaring, ur hvilken vi meddela följande: — —. Till en början beder jag få anmärka att hr konsul E. Boye synes mig vara alldeles oberättigad att i saken föra någon talan, då han icke ens uppgifvit än mindre styrkt sig vara tordringsegare i konkursen. Såsom aktiegare är han neml. galdenär och ehuru berömvärdt det än kan vara af en sådan att bevaka fordringsegares bästa bestrider jag honom dock all rättighet att föra deras talan då han icke visat sig dertill hafva erhållit något uppdrag. Att hr Boye skulle i sin egenskap af aktieegare blifvit på försäljningen lidande, är orimligt, ty äfven om egendomen betingat mer än dubbla köpeskillingen hade någon utdelning på aktierna icke kunnat uppkomma och i någon personlig betalningsskyldighet för bolagets skulder häftar han ej. Af sjelfva ordställningen och motiveringen i besvärsskriften framgår äfven otvetydigt att dess författare icke tänkt sig densamma underskrifven af andra än inteckningshafvare och möjligen på samma gång aktieegare, ty fyra ord hafva måst inflickats och ett utbytas emot ett annat, på det hr Boyes namnunderskrift måtte passa i stycke med det hela. De skäl som af besvärandena blifvit anförda äro följaktligen gällande endast för hrr Frisell och Francke men äfven för såvidt deras rätt är i fråga saknå de all giltighet. Då såväl 1:sta exekutiva auktionen d. 10 Aug. som den 2:dra d. 21 Sept., då egendomen såldes, voro i behörig ordning kungjorde samt inteckningshafvare, enligt hvad bilagda transumt af auktionskammarens protokoll för sistnämnda dag ådagalägger, blifvit om förrättningen underrättade, hafva de ingen annan än sig sjelfve att skylla för deras utevaro från förrättningen och denna utevaro kan följaktligen icke förringa densammas giltighet. Återstår alltså påståendena att klagandena blifvit lidande på det beslut angående teaterbyggnadens försäljning tillsammans med dertill hörande maskinerier och för teaterns begagnande erforderliga lösörepersedlar, som fattats vid borgenärssammanträde fast och lös egendom i ett sammanhang icke vore med lag förenlig. Hvad det förstnämnda beträffar så ådagalägger bilagde afskrift af annons, intagen i Postoch Inrikes Tidningar för d. 3, 4 och 5 Maj detta år, att nya teateraktiebolagets såväl borgenärer som aktieegare, d. v. s. gäldenärerna, i laga tid och ordning kallats till sammanträdet d. 22 i s. m. med bestämd uppgift derom att såsom öfverläggningsämne skulle förekomma fråga om vilkoren för försäljning af såväl sjelfva teaterhuset som konkursmassans lösegendem. Vid detta sammanträde beslöts att sådan försäljning skulle ske å auktion, således på det sätt 51 och 52 S5å konkurslagen bestämmer. Då nu detta beslut fattades enhälligt af såväl borgenärerna som gäldenären (aktiegarne) samt 51 8 endast för det fall, att fast egendom, hvilken är för gäld intecknad, försäljes utom offentlig auktion, föreskrifver särskildt bifall af inteckningsegare, måste beslutet vara för samtlige såväl borgenärerna som aktiegarne bindande helst detsamma icke blifvit i den ordning 60 8 bestämmer, öfverklagadt. Hvad beträffar påståendet att försäljning af fast och lös egendom i ett sammanhang icke skulle vara med lag öfverensstämmande, så hafva besvärandena till stöd derför icke åberopat något lagstadgande, enär något sådant icke finnes. Såsom förut blifvit visadt stadgar neml. konkurslagen endast att båda slagen af egendom icke må annorledes än å auktion försäljas och executionsförfattningen innehåller heller icke något annat. Hvad fastighet beträffar är visserligen särskildt stadgadt att auktionen, der ej annorledes öfverenskommes, skall förrättas i uppoch afslag, men då något motsatt stadgande icke tinnes, måste, derest behörig öfverenskommelse derom träffats, något hinder för lösegendomens försäljning på samma sätt icke vara för handen. Båda auktionssätten äro ju ovedersägligen offentligt utrop. Hvad beträffar yttrandet att en godtycklig fördelning af köpeskillingen blifvit en följd af försäljningssättet samt att klagandena skulle blifvit på denna fördelning lidande, så befinnes detsamma icke allenast icke vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande utan rent af vilseledande. Grunden för fördelningen är neml. icke godtycklig då densamma blifvit saststäld genom ett laga kraftvunnet beslut, sattadt af borgenärer gemensamt, men ännuitydligare framstår det obefogade i påståendet om klagandenas lidande derest man endast och allenast håller ig till siffrorna. Ingen lärer väl vilja påstå att köpeskillingen bli. vit högre derest icke lösegendomen itföljt köpet än med denna, derest man icke vill påstå att en del är värd mera än det hela; — detta erkändt — sa, om man låter hela beloppet tillfalla nteckningshafvare i fastigheten, är det väl alldeles klart att såvida 113,500 rdr är en mindre summa än 150,000 rdr, 1:sta inteckningen icke erhåller full iqvid och förr än detta skett kan intet tillfalla de senare. IIr Frisells inteckning, som är en dessa, är öljaktligen äfven i detta för honom lyckliga fall cke af något värde. Hvad deremot hr Frånckes VO rdr, utgörande 300:del af 1:sta inteckningen, ansår, så erhåller han visserligen i det supponerade allet en utdelning af 378: 33, då han i den händelej att 6:del af köpeskillingen afgår för lösegendonen erhåller endast 340: 50 — differance alltså 37: 3 — en förlust som jag knappast tror hr Francke ill erkänna som ett lidande. Jag hämtar ett ytterligare stöd för mitt antazande om försäljningsätgärdens öfverensstämmande — UL— — mm —