bästa menniskan i verlden — en man som passade förträffligt till att disponera öfver on stor förmögenhet, derföre att hans grannar kunde draga nytta af honom utan att behöfva låtsas om att de stode i någon förbindelse till honom — en man som hade sin högsta lycka at utt andra njöto af lifvet på hans bekostad. Vänner som ville säga något mycket smickrande om Frederiek Armstrong brukade anmärka, att han ej var så dum som han såg ut att vara. För öfrigt var han lika fulländad som trots någon i sådana idrotter, man gerna tänker sig tillhöra en landtjunkare. Såsom jägare och ryttare kunde han täfla med hvem som helst. Han var god jordbrukare och kunde bedöma en häst vid första ögonkastet. Hans litterära vetande var mycket inskränkt, men han hade lyckan att mest lefva bland folk som i den riktningen ej visste stort mer än han. Då det var fråga om saker som intresserade honom visade han sig skarpsinnig nog. Lady Laura presonterade Clarissa för denne gentleman. — Fred, detta är miss Lovel — Clarissa Lovel — och jag vill att du och hon skola tycka rätt mycket om hvarandra. Clarissa, här ser ni min man, hvilken bryr sig långt mindre om mitt sällskap än sina kor och får; ni får säkerligen derföre ej se mycket af honom under det ni är här. I London är han tvungen att då och då hålla sig inne hos mig, ehuru jag ej ser mycket till honom der heller; men här undkommer han mig alldeles. — På min ära, Laura — på min ära, miss Lovelej ett ord af allt det der är sannt, förstår ni väl, utbruat