Göteborgsposten – 12 oktober 1871, sida 2

eller tillföljo af andra menniskors önskan behöfde göra, och hon var alltid angelägen om att göra det oförtöfvadt. Hon hade kommit till Qvarngården i afsigt att visa någon uppmärksamhet mot Clarissa Lovel, hvars far på den tid han var herre till Arden stått på mycket vänskaplig fot med earlen af Calderwood, lady Lauras far, och sedan nu Clarissas sätt och utscende gjort ett mycket fördelaktigt intryck på henne, var hon angelägen om att genast visa sig tjenstaktig mot den unga flickan, att få henne till slottet, visa henne verlden och om möjligt skaffa henne en rik man. Uppriktigt sagdt var denna lady Laura Armstrong till sin natur vänlig och deltagande, angelägen att på bästa sätt använda de gåäfvor försynen med så frikostig hand tilidelat henne och göra sin skyldighet mot sina mindre lyckliga grannar. Rollen af heskyddarinna var mycket passande för hennes lynne. Hennes lifliga natur fann en ungenäm förströelse i utöfvandet af detta slags välgörande inblendning i andra menniskors förhållanden. Hon var en vacker qvinna med ett friskt rödblommigt ansigte och visste fullkomligt huru hon skulle kläda och pryda sig för att göra sitt utseende så fördelaktigt som möjligt. Af medelmåttig längd hade hon vacker växt, en rikedom af ljust hår och eu örnnäsa, som var af den äkta patriciska typen, efter hvad hennes beundrare påstodo. Munnen var något stor, men i ersättning härför var hon begåfvad med glänsande hvita tänder, och hennes småleende var högst intagande. Hon var trettiofem är gammal och hade först nyligen börjat tänka på att hon