Frän Utlandet. Ingenting kan nu mera gerna hållas doldt för pressens Argusögon, hvarken de furstliga utbytena af tankar eller diplomaternas pourparlers eller ens Internationales aldra hemligaste förhandlingar. Och pressen, som är vår tids officiele sqvallrare, behåller icke heller för sig sjelf, hvad den erfar, utan låter det utropas af Famas basun öfver all verlden. Det är onekligt, att pressen i utförandet af denna sin mission hittills handlat i starkt demokratisk riktning och atklädt såväl royautåen som den diplomatiska statskonsten en betydande del af den nimbus, som fordom satte den så högt i den oinvigdes ögon: ingen furste är stor i sin kammartjenares ögon, d. v. s. inför den som följer honom riktigt nära, och det gör nu allmänbeten genom pressen. Men i vår tid har uppstått en ny storhet, hvilken sökt att skaffa sig en utbredd makt och äfven deri lyckats, förnämligast genom den hemlighetsslöja, hvari denna storhets öfversteprester vetat hölja sig, neml. Internationale, hvilken så plötsligt fäste uppmärksamheten vid sin vidunderliga makt, då den dref Kommunens regemente i Paris. Denna uppmärksamhet synes nu något genera föreningens ledare och de bjuda till att åter få hölja sig i hemlighetsfullbet, för att organisera sina krafter och bereda sig till att gifva samhällsordningen nya hugg och slag. Men pressen betrsktar denna förening nu en gång som en makt i samfundet och är derföre framme och sqvallrar om dess hemligaste handlingar eller samtal, sålunda afklädande äfven denne moderne potentat dess imposanta emblömer och fram ställande honom för allmänheten i naturliga proportioner. eKöln. Zeit. har härom erhållit ett intressant bref från London af d. 3 d:s. Vi återgifva ur detsamma följande: Meddelanden från Internationales hemliga konferenser. Internationales stadigvarande centralutskott, som har sitt säte i London, hade inkallat delegerade från alla verldens länder till en hemlig förhandling under andra hälften af förliden månad, anmärkande att Internationales verkställande myndighet ligger i