Göteborgsposten – 4 oktober 1871, sida 2

na gifva. Hvad som här egentligen kräfver myndigheternas uppmärksamhet, det är bostäderna, hvilka nästan alltid äro oändamålsenliga, små, usla och orenliga. Denna brist skulle vara ännu mera förödande, om arbetarne icke lefde så mycket under bar himmel. I de mekaniska yrkena råder brist på armar, och främmande arbetare äro välkomna. En större fabrik omnämnes, i hvilken det endast flunes franska arbetare: i en annan fabrik bestå arbetarne af svenskar, schweizare och fransmän. Den italienska arbetaren är isynnerhet skicklig i allt hvad som fordrar smak och skönhetssinne; han tycker mycket om omvexling och lägger sig vinning om färdighet i olika grenar. Emedan der ej råder någon arbetets fördelning, kan samme arbetare ofta utföra många saker och öfvergår från det ena yrket till det andra. Industriens och arbetarnes ställning i Spanien skildras såsom mycket bedröflig. Det arbete, som spanjorerna utföra, är vanligen dåligt. Äfven om en arbetare är skicklig, hvilket tillhör sällsyntheterna, gitter ban icke gora något, utan fördrifver tiden med att röka och prata; han sätter ingen ära i att prestera något godt; han hyser afsky för hvarje arbete, som icke konvenerar honom, och han tänker oftast blott på att bedraga sin arbetsgifvare och att skrufva upp lönen. Om Usterrike och Preussen meddelas denna gång endast torftiga upplysningar. Om de franska arbetarne förelgga olika meddelanden. Den franska arbetaren står i flera väsentliga fall öfver den engelske. IIan sasthänger vid gamla vanor, känner endast föga till böcker och bryr sig ej om de nyare maskinerna; men han är till gengald rärtskaffens, uthållig, förutseende och anmärkningsvärdt förnöjsam och ordentlig. Jorden skötes med stor flit, men efter den gamla metoden; de oräkneliga industrigrenarne lemna en god afkastning, och detta genom arbetarnes outtröttliga flit, i det de sätta sin stolthet uti att göra allt väl. Aflöningen är lägre än i England. Den franske arbetaren kan umbära mycket, som den engelske arbetaren anser sig behöfva. Verklig nöd hör till undantagen och är då vanligen följden af ett lastbart lefnadssätt. Arbetaren lägger ofta ihop penningar för att tillfredsställa sin högsta önskan, hvilken är att köpa sig en liten vingård.