af ett verk, som kallas: Kapitalet. Kritik af den politiska ekonomien, ett arbete som han likväl svårligen skall få tid till att fullborda, alldenstund hans verksamhet som international revolutionär lägger så starkt beslag på hans tid och krafter. I Frankrike är man mycket sysselsatt med generalrådsvalen (landstingsvalen), hvilka skola ega rum d. 8 d:s. De äro också denna gång af mer än vanligt intresse. Läsaren torde erinra sig, att departementallagen genom att utvidga generalrådens myndighet tagit ett stort steg i riktning mot decentralisationen; det är derför nödvändigt att departementerna inom sin egen krets, oberoende at statsfsörvaltningen, söka och finna elementer till föryngrade och verksamma generalråd, hvilka förstå att begagna sig af de nya rättigheter, som tilldelats dem. Provinserna skola, såsom man sagt, nu bevisa, att den kommande generationen icke uteslutande består af klubbtalare och improviserade generaler, hvilka på sin höjd duga till att hålla ett dåligt tal och att icke vinna ett slag. De förhållanden, under hvilka reformen företages, äro för ötrigt ingalunda obetingadt gynsamma. Departementerna äro likasom staten sjelfva nedtryckta af osantliga bördor, de ha i två år varit utan budget, och några af dem ha i flera månader å rad varit öfverlemnade ät oöfvade och odugliga prefekters godtycke, eå att de i administrativt hänseende befiona sig i ett ömkligt tillstånd. Af dessa skäl böra valen d. 8 d:s betraktas såsom särdeles vigtiga för Frankrikes framtid. Det är naturligtvis ännu icke möjligt att angifva i hvilken riktning valen komma att gå; men så mycket är visst, att det bland de hittills bekanta kandidaterna finnes ett öfvervägande antal moderata och konservativa män, hvaremot republikanerna äro märkligen sparsamt representerade. En af de orlöanska prinsarne, hertigen af Aumale, uppträder som kandidat i kantonen Clermont, dep. Oise. Parisertidningarne säga alla, att det kejserliga partiets män äfven anstränga sig ifrigt för att komma in i generalråden. Drouyn de Lhuys är kandidat i distriktet Braine (dep. Aisne), Rouher i Puy de Döme, Maupas i Aube, Emil Ollivier i Var, Persigny i Haute Loire, hertigen af Mouchy i Oise, JÖröme David och Forcade i Gironde och Chesnelong i Orthy. På grund af framställningar från preussisk sida, har militärbesälhafvaren i Paris, general Ladmirault förbjudit försäljningen at alla den tyske kejsaren och den tyska nationen kränkande fortografier. General Trochu har utnämnts till befälhafvare öfver den nya Loirearmån. Otficerarne vid garnisonen i Versailles undervisas nu i tyska språket. Detsamma skall göras med officerarne å andra garnisonsorter. Från landsorten inströmma petitioner, att den bekante insurgentchefen, kapten Rossel, måtte bli befriad trån dödsstraffet. Nya häktningar göras i Paris, Bland de gripna är äfven en viss Ferrouillard, hvilken som femtonårig skeppspojke inskeppade sig till Kina, rymde der och blef mandarin 1863. Dömd till döden, flyktade han och kom tillbaka till Frankrike, der han lefde af hvarjehanda, tills han blef officer under kommunen. Assi Jourde, Billioray, Regre, Paschal Grousset och öfriga medlemmar af Kommunen och centralkomi n, hvilka af den tredje krigsrätten i Versailles dömts till deportering till befästad ort, hafva d. 26 d:s afgått till fästet Boyard (vid Charentes mynning midt emot ön Aix). De skola der afvakta asresan at det krigsskepp, som skall föra dem till deras framtida vistelseort, hvilken ännu icke blifvit dem anvisad. De tyckas ej skola skickas till Guayana, såsom förut sapts. Kejsaren af Österrike har skänkt staden Nancy 100,000 sres till återuppförande af dess för någon ud sedan nedbrunna museum. 1 Louvren skulle man häromdagen börja försäljningen af silsret från Tullerierna. En stor del är nysilfver. Exkejsaren har gifvit befallning om att inköpa största delen af det verkliga silfret. I Hötel Basilewski, exdrottning Isabellas at Spaniens boning i Paris, tyckas märkliga ting ha törsiggått. Der ba neml. hållits en stor sammankomst af 65 anhängare af de äldre och yngre bourbonska linierna i Spanien. Deltagarne deri skola ha varit kallade ull Paris för ait underteckna en försoningsakt mellan båda linierna, och att exdrottning Curistine hädanefter skall öfvertaga ledningen at det bourbonska partiet. Man hemlighåller dock strängt, hvad som skett i Hötel Basilewski. Angående den i Lausanne samlade fredskongressens sammanträde lör i Onsdags meddelas: Förhandlingarne öppnades med flera qvinliga föredrag ang den sociala fråga, i hvilka sympati för pariserkommunen åter uttalades. Lemonnier (från Paris, S:t Simonist) uppmanade deremot kongressen att antaga en förkastelsedom ötver det af Kommunen anställda blodbad (bifall). Gaillard, skomakare från Paris och flyktad medlem af Kommunen, ville försvara denna, men afbröts ständigt under rop af: Ned med den röda kokarden! Ned med petroleumsmannen! (Gaillard brukar neml. promenera omkring på Lausannes gator med en kolossal röd rosett i knapphålet). En Marchand uttalade sitt bifall öfver Kommunens uppförande mot gisslorna. NF. 1. 1. Aa TT, le 41:4— 2 — 2 LÄ