Göteborgsposten – 29 september 1871, sida 1

Article Image
DCPk., Haålmstaau. t DD Bref från Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) (Forts. fr. föreg. n:o). Då ni d. 16:de i denna månad inhemtade af eder samtida inom den Göteborgska tidningspressen, att den nuvarande riksdagsoppositionen ej torde nöja sig med en enstaka statsrädsledamots afgäng (menas väl krigsministerns) utan fordrade en total minister förändring, så antager jag att ni betraktade denna just icke anspräkslösa fordran allenast som en om lynnesyra vittnande utgjutelse från er kollega, hvilken vredgats derotver att hans militåra organisationstantasier icke heller af ministeren Adlercreutz uppskattats. Men verkliga törhållandet är att den ifrågavarande oppositionen arbetar med mycken itver på en total mmisterforändring. Huru er kollega derom fått kunskap, torde ni lätt kunna räkna ut; men jag vägar betvifla att ban berättigats, på sätt som nu skett, röja hemligheten, och ändå mindre att oppositionen skall hälla honom räkning för hvad han gjort, utan tastheldre har tilldelat både honom och hans interlokutör en skarp tillrattavisning för bristande diskretion. Då emellertid olyckan nu har skett, så kan det vara skäl att se till huru denna opposition egentligen är konstruerad, af hvilka elementer den består, hvad den bär i sitt sköld och hvilka utsigter den har att lyckas i sitt förehafvande. Den är först och främst icke homogen, utan mycket lösligt hopkommen, bestående at olika grupper, forenade medelst vissa antipatier, men på långt når icke med gemensamma sympatier; och med det inbördes förtroendet, som skulle grunda sig på ömsesidig aktning, är det mycket klent beställdt. I en punkt aro de dock eniga — deri att åstadkomma en total ministörtörändring nu, såsom enda utvägen att torekomma Andra kammarens upplösning och förordnandet om nya val, hvilket skulle falla sig mycket olägligt för många inom oppositionen, En grupp hatar ministören Adlercreutz, emedan den utgör en fortsättning af ministören De Geer — roten och upphbotvet till allt ondt, d. v. s. till den nya riksdagsordningen. Denna fraktion är mera ettrig an manstark, men ingalunda så fåtalig som man föreställer sig. Den har sina målsmän i begge kamrarne, ehuru de som finnas i Andra kammaren visa ortt missnöje företrädesvis i handling mnär så bär till. Denna fraktion eger ätskilliga medlemmar med stor parlamentarisk förmäga, riksdagsrutin, isynnerhet på intrigernas vidsträckta men olippriga fält, och derjemte en stor fond at ihärdighet, ytterligare skärpt af det glödande hatet. Denna fraktion känner dock ganska väl sin oförmåga att ensamt framkalla en ministerkris, men vill gerna medverka till en sådan och dritves dertöre pu, huru motbjudande det än är, til fraternisering med elementer, tor hvilka den annars hyser i sitt innersta djup afsky. Vidare förekommer en annan fraktion, mera tairik, hvars hat till ministeren Adlerereuz dock icke hvilar på samma grund som den törstnämndas. Koryfeerna inom denna fraktion (N:o 2) — och alla, inom densamma torde anse sig oförhindrade att tå gälla som koryfeer — hafva hutvudsakligen det emot den nuvarande ministeren, att den sitter vid konungens rådsbord, sitter just der, hvarest dessa koryfeer anse sig böra sitta. Klart är att denna fraktion ej kan nöja sig med mindre än en total ministörförändring såsom enda möjligheten att komma in i den nya ministeren. Olördelaktigt är det visserligen att i den endast finnes plats för tio, så aw en stark trängsel sannolikt skulle uppstå i portgången; men de öfriga, lifvade af en högsinnad resignation, torde förmås att nöja sig med andra mindre ansträngande förtroendeembeten, eller åtminstone att tå drömma om sådana. Den tredje fraktionen i ordningen är till numerären den talrikaste inom Andra kammaren; den utgöres at det krassaste rustoch rotehållareintrossets målsmån — ett intresse som kan bli en fruktansvärd stat i staten, enär det, medvetet eller omedvetet, hyllar kommunismen. Utan biträde af denna fraktion skulle den andra i ordniogen sjunka ner till ett visserligen bullersamt men maktlöst kotteri. Frak

29 september 1871, sida 1

Thumbnail