Göteborgsposten – 21 september 1871, sida 2

ramsa an GCF Nu var alltså hämnden fullkomlig; ingen förso-i ning, intet lugn var nu stt hoppas. Allt hvad som kan i dörva ett samvete, allt hvad som kan insöfva ett oroligt hjerta, användes nu utan åtskillnad. De vildaste orgier, de blodigaste strider under de upproriska infödiagarnes oroligheter i Ostindien, fullständigt organiserade sjörökvaretåg utmed främmande kuster omvexlade med hvarandra för att örverrösta, för att förstumma eller blidka sjelfanklagelsens röst. — Allt förgäfves! — Slutligen gick det honom, som den ursiunige, hvilken så länge stöter hufvudet mot sitt hemska fängelses mur, tills ban vanmäktig sjunker ned i sitt elände. Ena kula i knät, som han erhöll i striden mot en kinesisk opiismugglare, lade honom på en plågsam sjukbädd och der egde icke ens rikedomen några medel att hålla samvetsqvalen på afständ. Hans hjerta kände ändtj ligen ett oemotståndligt behof att söka ett annat medel att försona sitt brott och, påminnande sig att hans broder äfven efterlemnet ett barn, fäste sig vid återfinnandet af detta barn hela hans lifs hopp. UHan förvandlade ännu en gång i reda penningar allt hvad han egde och, sedan han utdelat stora summor bland sina afskedade tjenare, återvände han alldeles ensam till Europa med en förmögenhet, som kunde kallas rikedom, Återkommen till Finland, började han sina efterspaningar lika noggrannt som försigtigt, ty han ville sjelf icke blifva känd och det naturligtvis af flera skäl. Hans forskningar kröntes dock ej med framgång, hans vän juristen var död, de personer. som togit barnet i sin vård