Göteborgsposten – 20 september 1871, sida 2

tens begär att få participera i dessa spekulationer visar sig ej blott vid sjelfva subskriptionen utan ock genom det agio, som man är beredd att omedelbart betala efter aktieteckningens slut. Den sjelf nyligen uppständna Berliner-Bank utfärdade för kort tid sedan inbjudning till grundläggande af en Ilessische Bank i Kassel och såg sig i stånd att notera aktierna med premium redan vid inbjudningens utfärdande. En finansiel korrespondent skrifver från Berlin härom: åvi äro vande att se aktier i nya bankföretag betalas med högt agio, innan ens någon pulpet för den blifvande banklokalen är förfärdigad, men nyligen har man (såsom vid den berlinskthessiska banken) gått ända derhän att begära agio innan namnet på någon enda bland direktionens eller förvaltningsrädets medlemmar är kändt. Det kan nu visserligen tyckas att då subskriptionen gäller banker d. v. s. inrättningar, hvilkas uppgift det bl. a. är att gifva åt kapitalet genom dess hopsamling i större massor mera styrka och rörlighet än hvad detsamma splittradt eger, resultatet skulle blifva att penningmarknaden blir gynnsammare, men icke mera ogynnsam, än förut. För att ej tala om den period, under hvilken sjelfva grundläggandet infaller, finnas dock i nu ifrågavarande fall särskilta förhållanden, som hindra att sådant kan inträffa. Alla dessa nya finans-skapelser äro, helt naturligt, ej beräknade på att underlätta blott den dagliga omsättningen. För att skaffa sina aktionärer höga dividender inlåta de sig på förläggareskap för industriella företag, hvilkas afkomst inträder först i en kommande tid. Sålunda uppkommer denna förut osedda konkurrens om jernvägskoncessioner, öfvertagande af grufvor, industri-etablissementer m. m., som vi nu se råda mellan Tysklands banker. Låt vara att de icke sjelfve behålla flertalet aktier i de nya emissionerna, utan söka få dem absorberade af den spekulerande allmänheten, så förorsaka de dock äfven derigenonm att mera af det rörliga kapitalet bindes än hvad nyttigt är. En annan orsak, icke utan betydelse, är att börsspekulanternas slägte numera till så stor del utgöres af personer ur medelklassen med jemförelsevis obetydlig förmögenhet. Forskar man efter samhallsställningen hos de spekulanter, hvilka sluligen stanna i besittning af, i England, obligationerna af fremmande statslån med hög räntefot och stor kapitalrabatt men ock med tvifvelaktig säkerhet, samt, i Tyskland, af aktier eller obligationer i dessa rumäniska, amerikanska o. d. jernvägar, som i senaste dagars finanshistoria spelat så bedröflig roll, visar det sig att personerna mestadels tillhöra nämnda klass. Och det är ej blott sina redan gjorda besparingar, som de nedlägga, utan de draga ock genom spekulation vexel på framtida besparingar: Allt detta måste nödvändigt bidraga till att låta penningknapphet uppstå, att göra en tillfällig sådan mera stadigvarande och kan under olyckliga omständigheter tillochmed framkalla kriser. Utan insigt i de få rationella elementer, hvilka ingå i fondspelet, ega nemligen dessa spekulanter ej någon annan ledstjerna än den måttstock för bedö. mandet, som kursnoteringens siffror afgifva. Så länge valutorna äro i stigande, köpa de djerft och anlita starkt sin kredit för detta ändamål. Villigt underkasta de sig dryga prolongationsräntor, blott för att få deltaga i den förväntade gyllene slutskörden. På detta sätt föranleda de att diskonton stiger och att den penningtillgång, som starkt tagits i anspråk genom företagens egenskap af att först i framtiden gifva reveny, ytterligare minskas. Ställningen inom Wiens penningmarknad år af denna beskaffenhet, och att densamma icke ännu mera förvärrats beror derpå att utlandets fondspekulation kastat sig mycket på österrikiska värdepapper. Härigenom, genom detta utbyte af inhemska fonder mot utlandets kontanter, har krisen afhållits. Att emellertid, hvad det egentliga Tyskand teträffar, svårigheterna skola vara endast at ölvergående natur, låter sig förmoda. I verkligheten ha inflytelserna af de franska krigsersättningsmilliarderna ännu ej derstädes gjort sig gällande. Vi hafva ofvan redogjort för förhållandet med den del derafsom mottagits i klingande mynt. För de vexlar återigen, som mottagits, började förfallotiden först på de senare veckorna, och dessförinnan har den allmänna penningmarknaden i hemlaudet tillochmed anlitats för dessas diskontering. Nu snart sko:a tillgångarne i rikare mått utbreda sig befruktande öfver det enskilta affärslifvets fält. Om sättet för användandet af de influtna 14 milliarderna lemnar Times korrespondent i Berlin följande redogörelse. 325 mill. fr. ugör köpesumman för de Elsass Lothringska jernvägarne och kunna således icke intagas med i beräkningen, utan utgör den effektiva återstoden 1175 mill. fr. eller 313 mill. Thlr. Häraf skola nu utbetalas till innevånarne i Elsass-Lothringen 20 mill. såsom hjelpmedel vid botandet af de skador, som kriget tillfogat dem, samt 5 mill., allt Thlr, användas till iståndsättande af de nyförvärfvade jernbanorna derstädes. 4 mill. ha doterats åt de generaler och diplomater, hvilka företrädesvis utmärkt sig i kriget, 4 mill. äro beloppet på understödet åt landtvärnsmännen, 2 mill. ha tillerkännts de från Frankrike utdrifna tyskarne och med 7 mill. Thlr skola de skeppsegare ersättas, hvilkas fartyg blefvo borttagna af fientliga kryssare eller i följd af blokaden höllos i overke-bat i hamnarne. Återstå således 271 mill. Ta. Meningen var egentligen, säger korresp., att ansl? hela uenna ofantliga summa till en pensionsfond för invalider Men då summan i sin helhet ej erfordras på en gång och då de särskilta staterna önskade få en del af sina krigskostnader straxt ersatta, ha blott 31 mill. afsatts för sagde ändamål, medan de öfriga 240 mill fördeltes mellan de tyska makter, som deltogo i kriget. På nordtyska förbundets del töllo häraf 200 mill. eller 3 af beloppet. 30 mill. hafva användts till att fylla den krigskassa, som äfven under tred, såsom bekant är, i detta land hålles fylld, för 35 mill. hafva redan skattkammareobligationer inköpts, 68 mill. skola användas i samma ändamål innan d. 1 Fehr och 17 mill. till indragning af under kriget