Göteborgsposten – 20 september 1871, sida 1

Meteorologiska Uppgifter — 2 FgElEF viad E ) 5 — — Väderlek. 2 K 2 — 5 2 ,r 3 3 I 3 äne förta — 2 19 8 753.6 )4 58 N. 2 Elart.( — 2 753,8 Ö1i0,2 N. 2 Mulet. — 9 756,4 500 N. 10,5 D:o. — i Från Riksdagen. Första kammaren hade i Måndags middag sammantrade tör remiss af hr v. Kochs vid förra sammanträdet väckta motioner rörande försvarsvåsendets ordnande. Grefve C. G. Mörner, hr v. Geyer, frih:ne A. C. och C. A Raab samt hr Wallenberg begagnade detta tilltälle att uttala nägra åsigter i frågan, hvarjemte justitiestatsministern Adlercreutz afgaf ett svaromål på grefve Henning Hamiltons yttrande vid förra sammanträdet. Grefve Mörner gjorde regeringens förslag till föremål för en detaljerad granskning, dervid framställande flere anmärkningar, bland hvilka såsom de vigtigaste torde namnas de som framställdes emot backstugorna, såsom talaren benämnde de blifvande soldatboningarne. Hans öfriga anmärkningar afsågo hufvudsakligen ekonomiska detaljer och gingo i allmanhet ut på att visa, att vissa föreslagna anordningar skulle medföra för staten dryga utgifter och ej innebära den reda och enkelhet, som vore önskvärda. Hr v. Geyer hyste äfven betänkligheter mot de föreslagna soldatboningarne och återupprepade sina förut framställda anmärkningar mot uen föreslagna löneregleringen, hvaremot han i öfrigt ansäg förslaget förtjent at framgång. Frih:ue Raab uppträdde båda till försvar för regeringens förslag mot de framställda anmärkningarna, sökande visa bl. a. att sammanställningen emellan soldaten och backstugusittaren alldeles icke vore befogad. enär soldaten under tjenstetiden hade icke blott stugan utan äfven sin lön samt vid tjenstetidens slut en sparad penning, som torde komma att uppgå till omkring 400 rdr, hviiket för en person i hans ställning ej voro någon obetydlighet. H. exc. justitiestatsministern Adlercreutz vände sig mot de delar af gretve Hamiltons Lördagsanförande, i hvilka grefven hade sökt visa, dels att regeringens forslag ej ginge i den riktning som Första Kammarens vid förra riksdagen fattade beslut, dels att det vore stridande mot de äsigter, som af h. exc. under förra riksdagens ötverläggning i ämnet uttalades. I förstnamnda hauseenue genmalue tal., att vid uppgörande af ett förslag, tör hvars framgång erfordias bäda kamrarnes bitall, man icke finge fåsta afwende blott vid den ena kammarens äåsigter. Hvad åter beträffade de förmenta skiljaktigheterna mellan talarens vid förra riksdagen uttalade åsigter och dem, som i förslaget blitvit tillämpade, sökte tal visa, att de vid närmare påseende alldeles icke törefunnos. Slutligen uttalade hr Wallenberg sin öfvertygelse, att det vid denna urtima riksdag ej kunde