Göteborgsposten – 14 september 1871, sida 2

Ett samhällets olycksbarn. Den förut skilliga gånger omnämnda förre handelsbokbållar Sven Gustaf Olander, hvilken blifvit dömd för sna teri och otaliga gånger blifvit intagen å cellfängels eför fylleri och andra förseelser samt slutligen må rd intagas på Fattigförsörjningen, stod i Tisdags åter inf. n. Poliskammaren med anledning af följande skrifvel dfrån försörjningsinrättningen: ef Till poliskammaren i Göteborg! Md Förre handelsbokhallaren S. G. Olander into; ll i försörjningshuset d. 26 sistl. Augusti, enligt poli nI remiss, höljd i trasor, smuts och ohyra, hvarefter hd, på egen begäran och med läkarens tillstånd utgic 2. d. 28 frisk, fullkomligt ren och fick då rock, byxo tt skjorta och skor, visserligen begagnade men god och brukbara; på samma gång medtog han oloflif ett af inrättningens hellinnelakan samt våst, mössa oc ekor från tvenne tattighjon. — D. 29 intogs han åte på 8 dagar enligt remiss med sönderrifven rock oc förskingrat lakan, skjorta och väst, afhemtades a poliskonstapel d. 7 d:s då han ytterligare fick n. skjorta och ny tröja; dagen efter eller d. 8 d:s in fann ban sig i försörjningshuset 7 gånger utan re miss, full, otidig, utan skor och utan skjorta och fö att aflägsna honom måste han af poliskonstape sjunde gången med våld afföras. D. 8 d:s intogs har åter på 3 dagar enligt remiss. Det vore en välger ning om fattigvården kunde förskonas från dett: odjur. ) Göteborgs Fattigvård d. 11 September 1871. Th. M. Adler. Med anledning häraf och sedan alla möjliga försök från poliskammarens sida att återföra Olander på en battre väg varit förgäfves, förordnade poliskammaren igår att Olander till d. 21 d:s skulle bereda sig laga försvar från cellfängelset vid äfventyr att i annat fall blifva dömd till allmänt arbete. Assatt bäraresörman. Sedan bärareförmannen P. Landts åtskilliga gånger under sista tiden vid sin tjensteutöfning blifvit betrådd med fylleri och andra förseelser voro samtliga bärarne till i Tisdags inkallade till poliskammaren för att höras huruvida de fortfarande ville bibehålla Landts såsom sin förman. Bärarne förklarade att de tillföljd af Landts oordentliga lefnadssätt under senare tider icke längre kunde hysa något förtroende för honom, utan hade de sjelfva fått sköta bärarelagets gemensamma affårer och begärde de på grund derar att få en annan förman. — Med anledning häraf förklarade poliskammaren Landts skild från sin befattning som bärareförman. En opålitlig tvätterska. För någon tidsedan lemnade poliskonstapeln n:r 102 Rothvall åtskilliga kläder för tvättning till tvätterskan Carolina Andersson, boende i huset n:r 25 vid Landsvägsgatan i Haga, men då han ej på en Längre tid återfick några af kläderna började han att draga misstankar om kläderna möjligen blifvit förskingrade, hvarföre han lät efterhöra Carolina Andersson i hennes ofvannämnda bostad, från hvilken hon dock afvikit, men påträffades dock d. 8 d:s af Rothvall, som då anhöll och afförde henne till polisvakten. Vid derefter anställd undersökning befanns det att Carolina Andersson icke allenast pantsatt Rothvalls kläder utan äfven pantsatt och förskingrat till tvättning emottagna kläder af 6 andra personer. Vidare hade det blifvit upplyst att enkan Anna Pettersson, boende i samma hus som den tilltalade, blifvit bestulen på ett strykjern samt att ogifta Charlotta Ilansson från Dalsland, som af Carolina Andersson öfvertalats att flytta hit till staden för att biträda Andersson med tvättning, frånstulits en klädning, en helyllesjal, en sjalett, tre bomullsdukar och 2 rdr i penningar, för hvilka samtliga tillgrepp Carolina Andersson nu misstänktes. Vid de förberedande förhören har Andersson till en början nekat för att hon föröfvat ifrågavarande stölder eller förskingrat de kläder hon emottagit till tvättning, men sedan pantsedlar funnits till nästan samtliga dessa saker, har hon medgifvit att hon vore skyldig till det som lades henne till last. På uppmaning att erkänna om hon förskingrat ännu flera saker, nekade hon på det ifrigaste derför. Med anledning deraf iugafs till i Måndags remiss till poliskammaren om dessa stölder och förskingringar och blef då Carolina Andersson inställd från cellfängelset, dit hon blifvit införpassad. Sedan remissen blifvit uppläst anmälde sig emellertid ytterligare en målsegare, som äfven lemnat åtskilliga klädespersedlar till tvättning hos Carolina Andersson, om hvilkens alla öfriga bedrägerier han först samma dag fått vetskap, samt upplyste att icke heller han återfått några at de persedlar han lemnat till henne. Andersson medgaf att hon äfven pantsatt de af denha person emottagna kläder. Derjemte anmälde hustrun Anna Johansson att Andersson från henne stulit 4 st. klädningar, 1 kopvarkittel, 8 66. blångarn, en silfverbrosch, en silfvervampdosa, 6 alnar tyg, 3 par långgardiner samt ett ängomhänge. Äfven till dessa stölder erkände Anlersson sig slutligen skyldig. De välvilliga pantlånare, hos hvilka Andersson antsatt de stulna eller till tvättning emottagna klalerna, äro följande: E. Olsson n:r 14 Husargatan; . B. Andersson n:r 53 vid Nya vägen i Masthugget; . G. Svensson n:r 3 Jerntorget; W. Karth n:r 8 cserntorget samt 4. G. Johansson n:r 1 Sprängullsgatan. Hos flera af dessa herrar hade Auderson icke varit en utan flera gånger med saker till antsättning. I Tisdags var Andersson åter inställd inför poskammaren då det upplystes att hennes rätta namn ar Karin Andersdotter. Mälet remitterades till rädusrätten och blef den tilltalade återförpassad till ellfängelset. Formodadt barnamord. I Tisdags e. m. uppttades i Östra Hamnkanalen midt för Börsen liket ter ett fullgånget foster, inviradt i en bomullsduk ch hvilket synbarligen en tid bortåt legat i vattnet, vär det öfvergått till förruttnelse. Vid den i går Ulna polisundersökningen härom beslutade polisimmaren att kungörelser skulle införas i stadens ningar om nägra upplysningar möjligen derigenom ulle kunna erhållas, hvarjemte en belöning blifvit fästad för dem som hafva något af vigt att medla. —— — — — — Från Hufvudstaden.