Göteborgsposten – 30 augusti 1871, sida 2

ny, som för närvarande bor på sitt furstliga landställe, har vägrat godkänna räkningen. Enligt stadens nya fribref skall hvarje fordran hos staden, innan hon betalas, godkännas af innehafvarne af de fyra vigtigaste embetena, som nu beklädas af Hall, Connolly, Tweed och Sweeny. Sveenys vägran var tillräcklig för att hindra OBrien från att sko sig. Man kan lätt tänka sig hans djupa harm öfver denna grofva kränkning af den gamla satsen om xärlighet ibland tjufvar. Han hotar med att blotta alla ringens bedrägerier, om man icke genast till honom utbetalar den begärda fordran. Sweeny svarar honom kallt. att ban bör afslöja hvad han vet. ÖBrien gör verklighet af sin hotelse, och Sweeny står som en ärlig man!... Mayorn Hall söker att rentvå sig ifrån anklagelserna genom ett budskap, hvari han påstår. att en partisammansvärjning bildats, för att skada stadens kredit i utlandet. Och likväl uppgår värdet å stadens egendim till 254 mill. dollars. Om denna egendom är ett skäl att slösa med allmänna medel, är dock en annan fråga. En sammansvärjning har visserligen bildats, men af ärliga personer mot den organiserade offentliga stölden. Medan talet är om Amerika, må här äfven nämnas, att den socialistiska rörelsen bland arbetarne jemväl der visar sig. Der fiones efter Englands exempel en mängd yrkesföreningar, eller tradesunions, hvilka återigen äro genom delegerade representerade af desamma omfattande National Arbetaretörening (National Labour Union), som under flera år haft en årlig kongress, tör att förhandla om arbetarnes angelägenheter. Föreningen har nu beslutat äfven sysselsätta sig med politiska frågor och skall derför i Oktober hålla ett arbetarekonvent i Columbus, staten Onio, för att nämna sådana kandidater till president och v. president, som böra understödjas at arbetarebefolkningen år 1872. Detta konvents program, eller platform, har nyligen blitvit uppgjordt i S:t Lows. Efter amerikanskt bruk är det mycket långt och till en del äfven svamligt; men det ötverensstämmer dock med de europeiska socialisternas teorier och må derför här i utdrag återgifvas: Den amerikanska regeringen är grundad på de styrdes suveränitet och samtycke, emedan hennes syftemål är att beskydda egendomen och värna om de naturliga rättigheterna samt sålunda gifva alla lika utsigter till att lefva. Jord, vatten, luft och alla naturliga elementer äro gemensam egendom, som regeringarne endast skola bevara från missbruk och hvilka de ej ha någon rätt att afyttra utan sina egares fritt gifna samtycke. All klasslagstiftning, hvarigenom dessa naturliga elementer eller deras genom förståndigt arbete i värde törhöjda afkastning bortvändas från deras ursprungliga ändamål och lända icke-producenten till tördel, men producenter till skada, förklaras oriktig och stridande mot en god regering. En hvar skicklig och kroppsligt duglig man bör bidraga till det gemensamma kapitalet med en summa, motsvarande deras eget underhåll, och lagstiftningen bör söka att så mycket som möjligt billigt fördela öfverskotisprodukierna. Den amerikanska regeringen förklaras hafva helt och hället bortvändts från uess rätta mål; namnen Demokrati och Republikanism ha gjorts liktydiga med tyranni; och de partier, som nu bära dessa namn, äro tyranniets verktyg. Fastän landet har obegränsade hjelpkällor, har likväl massan af befolkningen ej mera, än hvad nödigt är för hennes dagliga behof och tvingas genom sjukdom och otur att bli fattighjon. De svartas slafveri har upphört, men arbetets rättigheter befinna sig ännu på samma punkt som före emancipationen, hvad angår fördelningen af arbetets produkter. Skilnaden ligger endast i sättet att koncentrera arbetets atkastning på de få kapitalister, som nu äro herrar på täppan och diktera vilkoren; och allt arbete befinner sig i sjelfva verket ännu i samma ställning, som slatven före hans emancipation. Arbetsklassernas intressen äro dock gemensamma och de måste derför enigt utkämpa striden, om de skola kunna lyckas i att åvägabringa bättre förhållanden. Många äro de medel, genom hvilka arbetet förtryckes. Först har man bankoch penningmonopolerna, genom hvilka, medelst ruinerande räntor, det menskliga arbetets afkastning koncentreras i de ickeprouucerandes händer. Dernäst komma fabriksmonopolerna, hvilka krossa de små arbetarne samt bestämma prisen å arbetet och dess produkter i kapitalisternas intresse. Derpå klandras jordens innehafvande at enskida, i stället för att brukas gemensamt, och till sist de kommerciela monopolerna. Såsom medel att afhjelpa detta onda och återställa allt i det skick, som höfves dess ursprungliga syftemäl, nämnes: Först, att blott ett mynt må finnas, neml. regeringens fullt legala tender, och att alla cirkulerande sedlar från enskilda banker skola indragas, under det kongressen skall ega rätt att bestämma penningarnes värde och fördela vinsten lika på statsinnevånarne. Vidare, att räntan nedsättes; kapitalets monopol upphätves; militärmyndigheten ställes under den borgerliga; armen reduceras till fredsfot och att dess operationer inskränkas till endast nationala ändamål; sträng kontroll införes i förvaltningen; införandet af kulis och annat slafarbete förbjudes och att arbetet befrias från alla onödiga bördor etc. I samband med socialismen och dess rörelser må nämnas, att det nu med bestämdh. t förklaras, att densamma varit föremål för tankeu:byte mellan furst Bismarck och grefvo von Roaonst undar Ans mäta .OA... )