Sjunde Allmänna Svenska Kolkskolellraremötet i Lund d. 15, 16, 17 Aug. 1871. (Korresp. till Göteborgs-Posten.) (Forts. och slut). Tredje mötesdagen. Efter ett tillkännagifvande at ordf., att d:r Keferstein från Jena önskade efter mötets slut ett samtal i pedagogik med dem af deltagarne i mötet, som voro villiga dertill och derjemte förstodo tyska språket, ötvergick mötet till fjerde frågan: I folkskolans 6 1 mom. samt 7 föroskrifvas de allmänna begreppen af geometri och linearteckning såsom undervisningsämne i folkskolan. På hvad sätt och i hvilken utsträckniog bör denna undervisning meddelas? Då den ord. ref. lektor Rundbäck hade afrest inleddes diskussionen af Adjunkt Segerstedt. Äskadningsundervisning i geometri jemte Iinearteckning bör härvid utgöra folkskolans mål. Undervisningen bör vara så praktisk som möjligt. Barnen böra lära begagna de instrument, som snickare, murare och timmermän nyttja. Hr Cederschiöld inlemnade 2:ne läroböcker såsom svar på frågan. Han ville blott säga: ÅUndervisningen utgår från linien till ytan och derpå till kroppen. Doc. Gustrin. Adj. Segerstedt hade för mycket inskränkt målet för undervisningen i matematik, dess formella element hade blifvit förbisedt. Redan på grund deraf, att många populära skrifter i alla ämnen utkomma, bör barnet i skolan lära sig att tänka logiskt. — De bästa svenska läroböcker i ämnet voro de af Bergius och Segerstedt; härtill ville tal. lägga den af Möller i Köpenhamn. I sin lärobok hade S. ansett stränga definitioner öfverflödiga, under gårdagens prof hade han dock fordrat sådana af lärjungarne, och med rätta. I matematik gäller mer än annorstädes att finna det rätta ordet. Lektor Blomstrand. På samma gång tal. instämde med doc. Gustrin, ville han tillägga, att med afseende på utsträckningen för undervisningen ingen annan gräns får sättas, än den skolans medel göra. Beträffande sättet för undervisningen, bör god lärobok finnas; derjemte flitiga af läraren kontrollerade öfningar. Adj. Segerstedt. Folkskolans betydelse är ej insedd at folket. Derför har tal. satt den praktiska nyttan först. Ty tolket förstår, att barnen lära något godt, då de lära sig uträkna en åkers ytinnehåll, o s. v. Raknekonsten (och såsom tal. senare tillade, isynnerhet hufvudräkningen) får ersätta bevisens utelemnande i geometrien. Skolläraren Stenqvist. Derför att bevisen äro svåra, få de ej förbigås. Barnens förmåga att fatta bevis är större, än man i allmänhet tror. Ansåg Siljeströms lärobok i geometri förträfflig i sitt fack. Doc. Gustrin framhöll vigten af att ej i matematiken inblanda, hvad ej hör dit. Så höra t. ex. begreppen lodrätt och vågrätt till fysiken. Sem.-adj. Bergendal. Hvad adj. Segerstedt föreslagit, kan folkskolan uppnå; kan den nå mer, är det så mycket bättre. Sedan dessutom skollärarne Ljung och Nilsson (från Refvinge) uppträdt, slutades diskussionen. Såsom sin åsigt fastställde mötet, hvad lektor Blomstrand yttrat om utsträckningen för undervisningen i matematik. För öfrigt fick diskussionen gälla som svar på frågan. 5:te frågan på programmet lydde: Huru böra de s. k. öfningsämnena behandlas i öfverensstämmelse med sin betydelse för folkets lif? I ord. ref. prosten Hörmans frånvaro inleddes diskussionen af Skollärare Nihln. Hvarje undervisningsämne kunde kallas öfningsämne. Folkskolans egentliga öfningsämnen äro dock: säng, teckning, gymnastik och vapenöfningar, välskrifning, bokhälleri och trädgårdsskötsel. Deras betydelse för folkets lif vore stor. Så kunde ingen i egentlig betydelse vara myndig utan kunskap i skrifning, ingen styrelse kunde derförutan ega rum. Kunde en person ej bokhålleri och blef tvungen att göra cession, kunde han få fängelsestraff. I småskolan böra skriföfningar törekomma minst en och en half timma dagligen, i folkskolan minst 4 timmar i veckan. Via skritöfning bör lärjungen i högre stadium afskrifva attester etc. Bokhålleri bör läras genom diktamen, hvarvid okända ord förklaras. Sången bör läras ej efter gehör, utan efter system. Kanske dervid sol-fa-metoden vore bäst. . Skollärare Ljungh. Om tal. såg en ordentlig skrifbok, hade han rättighet att tänka: egaren der af blir en ordentlig man. Inga plumpar i ekritböc