Göteborgsposten – 23 augusti 1871, sida 1

kade i fatigdom samtidigt med att den obetydlige munken höjde sig till makt och rikedom. Den fattige prokuratern beslöt derföre att resa till sin gamle vän påfven för att bedja honom om hjelp, men.han sjuknade på vägen och bad nu sin läkare anropa påfven om understöd. Jag skall skicka honom en sallat! sade påfven och sände också sin sjuke vän en korg hufvudsallat. Då bladen skildes åt låg der guldmynt mellan dem och derföre är det ännu i dag ett ordspråk i Italien om den som råkat i misåre. Han behöfver just Sixtus den Femtes sallat! Den store Gaudet var ett af den första franska revolutionens första ofler. I slutet af förra årbundradet kom denne man till England som en flykting, utan vänner och utan penningar, men det dröjde ej länge innan landets skönaste damer följde hans arbeten med strålande uppmärksamma blickar och tungan vattnades i munnar, vana vid att kommendera arm6er och hela nationer. I en gammal rik aristokrats hus brukade orkestern att spela upp: Se, den segrande hjelten kommer! när Gaudet trädde inom dörren. Ett middagsbords sorlande samtal tystnade af, så fort han var närvarande. Förundran följde ofvanpå tystnaden. Uvilket storartadt och mystiskt skrin förde han ej med sig, enkom i och för sallattillagningen. Med hvilket qehag förstod han