Göteborgsposten – 22 augusti 1871, sida 1

Avasaxa hade i går det missödet, att då det mellan kl 3—4 på e. m. återkom från sin besigtningsresa törna på den vid Sågen liggande engelska skonerten Sarah, kapt. John Ward, hvilken derstädes intagit trälast på London. Stöten träffade midskepps å skonertens styrbordssida och lärer förorsakat en, som det säges, ej obetydlig skada. Huruvida sammanstötningen skedde genom felaktig manövrering från ängfartyget eller af någon annan orsak kommer vid den blitvande sjötörklaringen att utrönas. De svenska arbetarne i England. Vi meddelade i Lördags, att ett större antal plåtslageriarbetare afrest härifrån till Newcastle on Tyne, der en stor arbetarestrike inom deras yrke eger rum, och att de dertill ötvertalats af en agent för de engelska fabrikanterna, hvilka vilja på detta sätt motverka sina inhemska arbetares fordringar. På derom gjord framställning af svenskar, dels befiotliga i Newcastle, dels stående i nära förbindelse med denna plats, få vi, upplysta om att ytterligare värfningar skola vid andra svenska mekaniska verkstäder anställas, härmed allvarsamt varna de svenska arbetarne för att lyssna till de anbud som komma att i detta hänseende göras. För att motverka striken, vände sig fabrikanterna i Newcastle först till Skotland, derifrån de erhöllo ett större antal arbetare. Dessa tunno dock snart ställningen så besvärlig, att de skyndsamt begåfvo sig hem igen, sedan de i tidningarne upplyst om, att de blifvit bedragna om de verkliga förhållandena. Dertör riktade man nu i stället sina blickar på de skandinaviska länderna, hvarest man också synes hafva till en del lyckats i sina försök. De kontrakter, som ingås, äro likväl af den art, att de borde i och för sig våcka förståndiga arbetares uppmärksamhet. I desamma utlofvas neml. i allmänhet för dugligare plåtslagare fem shillings, i svenskt mynt rdr 4: 50, om dagen, hvartill dock är fogadt det vidt sväfvande vilkoret, att det skall bero på arbetsgifvarens pröfning att, vid deras framkorst och sedan deras duglighet undersökts, bestämma denna aflöning till högre eller lägre belopp. Det bör vara temligen klart, att arbetsgitvaren skall i vanligaste fall sätta aflöningen lägre. Under närvarande förhållanden, då i allmänhet stor verksamhet råder på de mekamska verkstäderna i Sverige, så att en skickhg plåtslagare här kan med säkerhet påräkna numera en daglön om rdr 3 å 3: 50, är skilnaden i aflöningen försvinnande ringa, då man tager de i England dyra lefnadskostnaderna i betraktande. Utom det att sålunda de svenska arbetare, hvilka låta sig öfvertalas att flytta till England, i pekuniärt afseende icke kunna der vinna något, äro de derstädes äfven underkastade allt det obehag och det trassel, som måste följa derat, att de tränga sig in bland ett annat lands arbetare, af hvilka de naturligtvis måste komma att åtröna den största fientlighet, för att icke säga förtöljelse, hvilken måste till slut bli alldeles olidlig och kanske till sist ställa dem en dag på bar backe och utan inkomst att kunna antingen lifnära sig eller vända tillbaka hem igen. Vi uppmana således ännu en gång våra svenska arbetare att sorgfälligt ötverväga förnållandena och icke lätteinnigt låta sig förledas till resa på äfventyr. Andra årsväxtberättelsen från Götoborgs och Bohuslän, afgitven af Kgs Befnde d. 19 d:s är af foljande lydelse: Sedan sista årsväxtberättelsen afgafs, har för sädens växtlighet och förkotran en mer än vanligt gynnsam vaderlek varit rådande och genom den unuer innevarande månads alltjemt ihållande torra och varma väuerleken har säden jemväl tortskyndats till tidigare mognad, än hvad man förut, med afseende å årsväxtens sena utveckling, kunnat vänta. Afkastvingen af de olika sädesslagen kan antagas i allmänhet blitva följande: Höstsädena: hoete och råg, som nu å de flesta ställena blitvit inbergade, lemna fullt medelmåttig skörd. Värsädena: korn, blandsäd och hafre lemna skörd ötver förhållandet i goda år, likaså trindsädena: ärter, bönor och vicker. Potatisen och öfriga rotfrukterna, lemna god skörd. Höskörden har, efter verkställd inbergning, lemnat ett någet bättre resultat än hvad i första årsväxtberättelsen är angifvet, men dock endast under medelmattan; hvilket omdöme äfven gäller för första klöfverskorden. Från Örebro län meddelas i afseende på förhållandet med de särskilda sädesslagen följande uppgifter: Hösthvetet, som blommar jemnt och ostördt, lofvar, ehuru på många ställen tunnt å åkern, en fullt medelmåttig skörd. — Rågen företer å några ställen en ofullständig kornsatining äfvensom en ojemn mognad i axen, men gitver dock i allmanhet förhoppning om en fullt medelmåttig äring af god beskaffenhet. Skörden pågår nu allmänt. — yårhvelet och kornet hafva efter nederbörden i högst väsentlig mån tilltagit i växtlighet och antyda en fullgod skörd. — Hafren, vickern och blandsäden hafva, sedan förra berättelsen afgafs, i följd af gynnsam väderlek vunnit en oväntad förkofran och synas nu lofva en förmånlig skörd både till strå och ärna. — Potatisen och öfriga jordfrukter äfvensom trädgårdsväxterna förete en mycket tilltredsställande växtlighet. — Linet, som efter såningen uppkom särdeles tunnt ur jorden, har efter regnet skjutit en mängd nya skott och befinnes sålunda ganska ojemnt, men torde genom värmen snart väsendtligen förbättras. — Höskörden, hvilken började sent och derefter af nederbörden fördröjdes, är nu i allmänhet afslutad; och har på första å ets vallar erhållits en dast svag skörd, på andra vallar deremot god, men på kärroch sidvalls-ängar, hvarest den svaga äringen jemväl mångenstädes blifvit skadad af frost, unlerhah ig; dock torde fodertillgången inom länet kunna betraktas såsom medelmåttig, isynnerhet om vårsäden blifver väl inbergad. Från Kronobergs län: RM — 80 — 3 MM MM — — Am — — FR