Göteborgsposten – 19 augusti 1871, sida 2

gade Frän Utlandet. ruoch För ögonblicket står arbetarefrågan främs körpå dagordningen inom Tyskland, der hon, pi ett PÖ : . eaf-grund af de sig alltmera utbredande strikes vittI med allt skäl lifligt sysselsätter allmänheten ller, I Dresden öppnades också d. 12 d:s en soci. ne al-demokratisk (d. ä. socialistisk) kongress, nug bland hvars medlemmar särskilt nämnas de unmera bekanta: Liebknecht och Bebel från Ixet Leipnig, Scheu från Stuttgart och Most från tvit Chemnitz. Kongressen, som hålles i Mäncbener Iof, öppnades at förmannen för lokalkomiten, Gabriel, med uppmaning att anställa val af ordförande för kongressen, hvilket föll rde vibspå Bebel. Det ärende, som först förhandlaa des, var frågan om arbetarepartiets politiska igs ställning, och började man med uppläsandet araf det socialdemokratiska partiets program, em I hvilket hade denna lydelse: ått I. Det social-demokratiska arbetarepartiet eftersträfvar upprättandet at den fria folkstaten. . II. Hvarje medlem af det socialdemokratiska arbetarepartiet förbinder sig att med hela sin kraft arbeta för följande principer: ga on, on ch 1. De närvarande politiska och sociala förhålN. bandena äro i högsta grad orättvisa och böra derför an med största energi bekämpas. . 2. Kampen för de arbetande klassernas befrielse är icke någon kamp för klassprivilegier och företrädesrättigheter, utan för lika rättigheter och lika ts la I skyldigheter och för alskaffandet af allt klassväldele 3. Arbetarnes ekonomiska beroende af kapitai let utgör grundvalen för slafveriet i hvarje form, och 1efterstrafvar derför det social-demokratiska partiet at fatt med afskaffande af det nuvarande produktionsn I sättet (aflöningssystemet) genom associationsarbete :e skafsa hvarje arbetare full ersättning för hans arbete. 4. Den politiska friheten är det oundvikliga 1 förutgående vilkoret för arbetareklassens ekonomiska 6 I befrielse. Den sociala frågan är med detsamma oåtskiljelig från den politiska, hennes lösning betingad af denna och endast möjlig i den demokratiska staten. 5. I betraktande deraf, att arbetsklassens politiska och ekonomiska befrielse endast är möjlig, om densamma gemensamt och enigt för kampen, gifver det socialdemokratiska arbetspartiet sig en enig organisation, hvilken äfven gör det möjligt för hvar och en enskild att göra sitt inflytande gällande för det helas bästa. 6. I betraktande deraf, att arbetets befrielse hvarken är en lokal eller national, utan en social uppgift, som omfattar alla länder, i hvilka det finues ett modernt samfund, betraktar sig det socialdemokratiska arbetspartet, för så vidt sinanslagarne tillstädja det, såsom en gren af den inlernallöndla arbetareföreningen, och ansluter sig till dess strä!vanden. III. De närmaste fordringarne i det socialdemokratiska arbetarepartiets agitation äro: 1. Förlanandet af allman, lika, omedelbar och hemlig rösträtt åt alla män från det 20:de året vid val till parlamentet, de enskilda staternas landtdagar, provinsoch kommunalrepresentationer samt alla öfriga representativa korporationer. Åt de valda representanterna skola tillräckliga arvoden anslås. 2. Införandet af direkt lagstiftning (d. v. s. fördlagsoch förkastanderätt) genom folket. 3. Upphafvande af alla siändsegendoms-, bördsoch bekannelseprivilegier. 4. Upprättandet af folkbeväpning i stället för stående armåer. 5. Kyrkans skiljande från staten och skolans från kyrkan. 6. Tvångsundervisning i folkskolor och kostoadr undervisning i alla offentliga bildningsanstalter. 7. Domstolarnes oberoende, införandet af juryoch fack-yrkesdomstolar, införande af offentligt och muntligt rättegångsväsen samt kostnadstri lagskipning. 8. Upphäfvande af alla Press-, föreningsoch koalitionslagar; införande af den normala arbetsdagen; inskrävkning af fruntimmersoch förbud mot barn-arbetet. Afskaffande at den genom tuktoch arbetshusarbete skapade konkurensen mot de fria arbetarne. 9. Afskaffande af alla indirekta skatter och införande af en enda direkt progressiv inkomstskatt och artskatt. 10. Statens befrämjande af associationsväsendet och statslån åt fria produktionsföreningar under demokratisk garanti. Sedan detta program, hvilket skulle be1 bl handlas på det allmänna mötet följande 7 blifvit uppläst, inlemnades några K nag, hvilka skulle förhandlas inom b-eritvelser, el. träden. Bland desamm-emliga samman! slag till resolution må nämnas ett förparlianhängarrat Biedermann, hvartill alla I me lit sig: -U i Dresden enstämmigt anslude r cic 1 betraktande deraf, att kyrkan, som enligt sin natur har till uppgift att representera de sedliga de principerna, att skaffa erkännande åt de till grund I för kristendomen liggande ideerna om frihet, jemlikför het och broderskap, att under humanitetens, annin-J en gens och rättvisans sköld opartiskt och med handI tet ling inträda i kampen för folkens befrielse, från tyhär ranniets och godtycksväldets ok och taga ordet för v. en Sodlig, social ordning, icke uppfyller denna sin 50! uppgift, föreslå de socialdemokratiska partianbängarÅ för: ne i Dresden följande förslag: satt Kongressen bör på grund af dessa faktiska förtiva ;llanden besluta ait med alla densamma till buds tående verksamma medel, dels genom utbredning af Sam krifter härom, dels genom församlingar, som böra är Ör detta ändamål inkallas öfverallt, agitera för ut fida räådandet ur landskyrkan, för att på detta sätt utvän öra den i vårt program uppställda fordran om kyrN åns Skiljande från staten och sålunda tillintetgöra Jan lliansen med våra, motståndare på det politiska ch kyrkliga området samt beröfya den vid rodret I veck efintliga makten dess vigtigaste stöd. kon Ett annat förslag är: för Kongressen beslutar att offentligen aflägga si gress a sid jafz cksagelse till Pariserkommunen, säsom förkämpe infö r proletariatet ; tem Kongressen uppmanar Partiaphängarne på hvarje I med örre plats att ur sin midt välja en agitationskogant ite, som har till uppgift att i vidare kretsar genom ötens hållande värtva anhängare och att genom or. . t och utbredningen af socialistiska skrifter verka j läng r socialdemokratiens Principer; säll: Kongressen skall rådslå om, huru landtbefolkngen kan lättast organiseras; dertill skulle utgifndet af lättfattligt skrifna socialdemokratiska skrifr mycket bidraga. mngchå Samma dag på aftonen egde ett af mer . 1000 personer besökt allmänt möte rum, Fonc ilket var ytterst stormigt. Diskussionen nåm. ohandlade, då det kunde diskuteras, noruun alarbetsdagenoch den allmänna rösträtten. Tr ON SEM