Göteborgsposten – 15 augusti 1871, sida 2

vissa hårda yttranden som han under hennes vistelse på Mortland fällt? Det är knappt troligt, ty baronetens somvete var ej särdeles ömtäligt; men han upprepade orden: — Ej kunde vara till någon nytta! Barnsligheter! Hvad nytta kan man vänta sig af en flicka i er ställving? Men det lönar sig ej att resounera med er, det vet jag af gammalt. Uuru länge stannar ni qvar här? Ni kan vil ej stanna hos den gamla qvinnan för alltid. — Jag har inga bestämda planer. Naturligtvis ämnar jag cj stanna här för alltid. — Nåväl, vi resa till London nästa månad. Ni har ert rum, som ni vet, vid Eaton Square, ifall ni behagar att komma. Naturligtvis kan jag ej tvinga er. Ni råder öfver er sjelf. Men efter all åen ångest ni förorsakat er styfmor, så om ni har ett tecken till känsla — i — Nej, afbröt Maud hastigt, jag kan ej komma till Eaton Square, såvida ej mamma blir sjuk och verkligen behöfver mig. Jag skall då resa dit, ty det är min skyldighet; annars ej. Men jag skall skrifva titl henne, och jag lofvar att ej lemna detta ställe utan att låta henne få veta mina planer. Ni har nu förmått mig att gifva er två löften, sir Andrew; låt det vara nog för närvarande. Han stannade ännu en stund och talade i åtskilliga andra ämnen, mest om Lowndes; men han vann ingenting vidare dermed. Maud ville ej göra några ytterligåre medgifvanden. Sir Andrew återvände denna afton till Mortlands vid mycket dåligt lynne och med blott en enda tröst. Han ! hade fått Mauds försäkran att hon aldrig skulle gifta sig