Göteborgsposten – 12 augusti 1871, sida 2

nalister och hade antagit en likgiltig mine. Bland dem finnes äfven en ung qvinna i sorgdrägt, enkan Leroy, och en officer vid armen i släpuniform, hr Serre, tillhörande 19:e linieregementet. De personer, som utgöra denna grupp, äro olika klädda. Några bära långt skägg, andra äro finrakade. Bland dem alla finnes intet distingueradt ansigte och knappast ett par intelligenta ögon. De bevakade vittnena upptaga hälften af den plats, som afsetts för de anklagade, som skola ransakas, och den hälften förblef tom till kl. JI, då blott en person, målaren Courbet, infördes, hvilken inträdde under samtal med sin lagkarl, maitre Lachard. Ett militäriskt kommandorop ljuder, hvilket är signalen till att rättens medlemmar göra sitt inträde. Dessa officerare äro sju till antalet, och öfverste Merlin vid 1:a ingeniörre gementet är president. De anklagade införas derefter, enkelt klädda, och endast en, Assy, bär officersrock vid nationalgardet med fem rader snören på armen. En hvar utaf dem åtföljes af flera gendarmer och gör endast ibland tecken åt personer bland åskådarne. Rättens auditör uppläste derefter på presidentens tillsägelse general Ladmiraults order, hvilken sammankallar krigsrätten, bestämmer om dess sammansättning och utser några domare i st. f. ofticerare, hvilka kallats att utöfva andra åligganden utanför militärdivisionens jurisdiktion. Det må här genast anmärkas, att några af de anklagade förete fysiognomier, hvilka stå i motsats till deras nämnda grannars. Rastoul ser ut som en doktor, proper och allvarsam. Grousset bär gråa handskar, och hans hår är omsorgsfullt ordnadt. Han bär nedfälld krage och en ända till hakan hopknäppt rock. Courbet har fallit af, och hans hår har blifvit nästan hvitt. Han besvarar klart och tydligt alla de frågor om identiteten, som ställas till honom. Regeöre påyrkar, att han skall få bo på sin egendom. Billioray är bestämdt icke samma person som den positivspelare, för hvilken man tagit honom. Denne man är smärt, ljus och bär endast mustacber. Lullier vill synbarligen rädda sig genom den bedröfliga ursäkten, att han lider af ständigt delirium. Han är ful, med fräck blick och rör käkarne på ett vederstyggligt sätt under de pussiga och nyrakade kinderna. Ferrå är liten och oansenlig. Assy har ett vackert hufvud, och han vet det. Verdure har ett öppet utseende och tyckes nästan vara obekymrad om hvad som försiggår omkring honom. Jourde, blond och långhårig, är mycket mager; hans anletsdrag äro goda, hans ögon intelligenta, och hela hans fysiognomi ar underkastad snabba vexlingar. De anklagade ha ej väl intagit sina platser, förrän de börja att läsa tidningarne för dagen, med hvilka de blifvit försedda af sina juridiska biträden. . Under tiden har auditören uppläst de hufvudsakliga anklagelserna mot de 18 svarandena. Derpå tillspörjas fångare om deras ålder, födelseort, yrke eller sysselsättning och sista vistelseort, då denna formalitet uppfylles utan någon anmärkningsvärd tilldragelse. Derpå föreslår ett af de juridiska biträdena, hr Gastineau, att svarandena och deras advokater skola alla få meddela sig med hvarandra på grund deraf att en af hufvudbeskyllningarne emot dem är den, att de stått i förbindelse med hvarandra. Rattens medlemmar aflägsnade sig till sitt enskilta rum och återvände efter en kort öfverläggning med afslag på denna begäran. Detta rättens första beslut kommer Assy och Billioray att le. Derpå började läsningen af lerpos gnsral, ett verk af kapten Grimal. Denne man läste mycket bra, med klar och tydlig röst, hviket likväl icke dolde en tillfällig rörelse, hvilken det var omöjligt att hålla tillbaka, då han hänvisade på mordet å generalerna Lecomte och Clment Thomas. Under uppläsningen af detta aktstycke utbröto de anklagade, Urbain, Assy och Billioray, oupphörligt i den mest malplacerade munterhet, men de andra lyssnade tyst och stilla; några, såsom Courbet, Verdure, Ferrå och Jourde, voro mycket uppmärksamma och förrådde ibland oro. Derpå följde uppläsningen af de 18 rapporterna, hvilka meddelade en Personlig redogörelse för hvardera af de anklagade. Medan detta pågick, inträffade en egendomlig händelse utanför rättssalen. Forne inrikesministern Ernest Picard sökte att vinna inträde, utan att ega något inträdeskort. Han slösade hela sin vältalchet på den obevekliga dörrvaktaren, men måste slutNgon draga aig tillbaka. Rapporten om) Jourde är en af de intressantaste (vi skola i nästa n:o meddela densamma). Den fordrade af honom redogörelse för en summa af 3,200,000 fres, hvilken begäran tycktes högligen uppröra honom. Regere synes ej vara 54 år gammal, såsom han ock sjelt sagt sig vara. Han är omsorgsfullt klädd och behandskad. Han log vid vissa ställen och tycktes i allmänhet vara mycket belåten med sig sjelf och sin del i anklagelserna. Lullier, f. d. sjöotficer, log bakom sina ofantliga mustascher åt åtskilligt, men blodet steg honom upp i ansigtet och hans läppar darrade, under det han lyssnade till berättelsen om hans verksamma deltagande i händelserna d. 18 Mars. Courbet ändrade aldrig sin ställning under det tre timmar ihållande sammanträdet och de två timmarnes monotona lösning. Under hela den långvariga läsningen upphörde qvinnan Leroy, Urbains mätress, hvilken figurerar bland de bevakade fångarne såsom anklagad för att ha erhållit juveler, genom att närvara vid undersökningar som särskilt leddes af hennes älskare, ej ett ögonblick med att luta sig framåt mot Urbain, hvilken likväl ingen enda gång såg bort åt henne. Ulysse Parent var mycket uppmärksam och tycktes mycket förvånad ötver att höra de beskyllningar, som gjordes emot honom personligen. Kl. 24 började vittnesuppropet. Så fort som le svarade, visades de till en utgång från hallen, för att hvardera skulle bege sig till det rum, der han skulle atvakta sin tur för förhöret. Vittnena passerade på några få alnars afstånd från de anklagade, at hvilka några reste sig upp, då de igenkände vänners eller bekantas anleten. Bland vittnena voro andliga af olika ordningar, nägra med mycket vackra hufvuden och långa hvita skägg. Efter en 10 minuters uppskof underrättade br LVachard rätten att han ifrigt anhäll.t hos hr Thiers, jet Jules Simon, ministern, skulle bli inkallad som vittne, och att han ännu afvaktade Thiers beslut rörande denna punkt. Sessionen afslöts. Mellan Frankrikes finansminister och Yyska oceupationsarmåns besälhafvare general Manteuslel har den öfverenskommelson träf