Göteborgsposten – 10 augusti 1871, sida 2

(Insändt Cheops pyramid och Ur-patriarkernas slägtregister. Bland de många egyptiska pyramiderna har den s. k. Cheops pyramid på slätten vid Gizeh längesedan ädragit sig vetenskapsmännens serskilda uppmärksamhet, såväl för sin storlek som åtskilliga afvikelser från de öfriga pyramiderna i proportioner och inredning. Att den ej är en vanlig grafkammare, har man trott sig ega anledning att förmoda, och redan på 1600-talet framställde prof. Greaves i Oxford ett försök till förklaring af denna pyramids ursprungliga ändamål; gåtans fullständiga lösning har dock först i senare åren blifvit funnen af prof. Piazsi Smyth, k. astronom för Skotland, hvilken i flera större verk för allmänheten framlagt resultaterna af sina mångåriga forskningar öfver denna märkvärdiga byggnad. Det torde ej vara utan intresse att lära känna grunddragen af den lösning, som nu, tack vare prof. Smyths skarpsinnighet och lärdom, synes ligga tydlig och klar. . Pyramidens ändamål är ej såsom de öfriges att tjena till. grafkammare, utan att utgöra ens. k. rikslikare, för att åt kommande slägten till evärdliga tider bevara kännedomen om de gamle egyptiernas mått, mål och vigt, på samma gång den angifver åtskilliga astronomiska tal, hvilkas stora betydelse man redan vid tiden för pyramidens grundläggning lärt sig inse. Sålunda har prof. Smyth genom ihärdiga beräkningar funnit: Längden af pyramidens sida, eller det Egyptiska rikets normala längd-enhet, är lika med stjernårets längd i stjerndygn, multiplicerad med en 10milliondel af jordens halfva polaxel. Sidoytornas lutning mot horisonten angifver med en särdeles stor noggrannhet förhållandet mellan en cirkels periferi och diameter (det tal nutidens matematici benämna z). 3. Ur längden af pyramidbasens diagonaler erhålles omedelbart talet 25857, hvilket ganska nära uttrycker antalet år i det stora verldsåret, tiden för dagjemningspunkternas tillbakaskridande ett helt hvarf (verkliga tiden omkring 25812 år, motsvarande en precession af 500.233). Pyramidens höjd, multiplicerad med 9:de digniteten af 10, angifver ganska nära solens afstånd från jorden. 5. Den förut såsom en sarkofag ansedda stenkistan i pyramidens inre har ej varit afsedd att innesluta någon mumie, utan att tjena såsom norm för rymdmått; dess kubikinnehåll är nemligen kuben at 2 kubitere (ett uråldrigt hebreiskt längdmått, motsvarande 25,025 engelska tum), multiplicerad med tiondedelen af jordens täthet. En större sten i en yttre kammare har varit normalvigt, motsvarande vigten af nyssnämnde normal-rymdmått vatten. Man tvekar nästan, huruvida man skall mest förvåna sig öfver de gamle egyptiernas astronomiska och fysikaliska kunskaper, eller öfver skarpsinnigheten hos den man, som först löste en gåta, hvilken i denna oerhörda stenkoloss blifvit lemnad åt efterverlden. En liknande och ej mindre märkvärdig upptäckt har, såsom bekant, blifvit i nyaste tider gjord Maa annan forskare inom forntidens mystiska område. De s.-k. urpatriarkernas slägtregister i Genesis hafva varit föremål för många forskningar, bland annat af den lärde v. Bunsen, för att finna den hemliga betydelsen i dessa älderstal. Gåtans lösning har varit förbehållen en landsman; vi behöfva endast med några rader erinra om den sinnrika förklaring han gifvit åt dessa mystiska tal, hvilkas inre, för mängden dolda syfte nära sammanhänger med de ofvannämnda märkvärdiga talen från Cheops pyramid. Afven dessa slägtregister innesluta astronomiska tal af stor vigt, ehuru ej syftande på rum utan på tid. Med en skarpsynt blick, erinrande om prof. Smyth, har han funnit följande resultater: . Det ena slägtregistret — behörigen uppstäldt — gifver såsom summa af hvarje patriarks ålder vid nästa leds födelse talet 861, hvilket tal, ökadt med Neahs ålder vid den stora floden, angifver tiden från Adam till floden 1461 år — den egyptiska Sothiskretsens heliga tal. 2. Summan af lefnadsresterna — Noah utesluten — gifver 4947, det i astronomien ej mindre vigtiga talet för den stora Vestasiatiska Måncykeln. 3. Summan af patriarkernas lefnadsår, ökad med Noahs ålder — ej totala, utan vid flodens inträdande — gifver talet 6408, verldsälderns tal, fjerdedelen af det förutnämnda stora verldsåret (således samma konstant, som den af prof. Smyth funna, ehuru ej så nära öfverensstämmande, 25,632 i st. f. 25,812). 4. Upptäckaren finner vidare genom att taga 7 ggr 70, 7 ggr 707 och 7 ggr 777 de tre talen 490, 4949 och 5439. Flyttas 2 enheter från det mellersta till det första talet och tillägges nu ej Noahs utan Methusalahs år 969 till de båda yttersta, så erhållas åter samma trenne betydelsefulla tal 1461, 4947 och 6408. För evärdliga tider hade man således i detta slägtregister en normaltafla, innehållande den gamla stjernkunskapens och tidmätningslärans vigtigaste cykler, en tafla, hvilken för kalenderns upprättande var af lika vigt som Cheops pyramid för bibehållande af ett oföränderligt måttmåloch vigtsystem. Dessa båda märkvärdiga upptäckter måste i hög grad stödja hvarandra och öppna en ny bana till förklaring af forntidens minnesmärken. Oväntadt nog har vetenskapen ej funnit sig tillfredsställd med dessa resultater. Åtskilliga tvifvel hafva uppstått, dels buruvida den af prof. Smyth åberopade 8. k. heliga kubiten verkligen var, säsom hans förklaring kräfde, 25,025 engelska tum, d. v. s. en 10-milliondel af jordens haltva polaxel, dels huruvida pyramidens längd blifvit tillräckligt noggrannt uppmätt, helst Smyth använder vid sina beräkningar än talet 9142, än 9166 eng. tum, hvilket senare betydligt öfverstiger det genom mätningar ——— ———— 2 ——