Göteborgsposten – 9 augusti 1871, sida 1

Det hörjade redan bli mörkt, då hon hörde steg i trappan, hvilka förkunnade henne att Miles kom ner. — Miss Pomeroy, sade han rodnande då han inträdde, vill ni försöka att göra er hemmastadd här under ett par dagar? Min tants sjukdom skall ej vara till något hinder, hoppas jag. Hennes sista ord innan jag lemnade henne denna morgon vore: För hit miss Pomeroy, och hon kan qvarstanna hos mig så länge hon vill. Jag skulle sjelf ha återvändt till Mortlands denna afton, om ej sjukdomen kommit emellan. Jag ämnar nu telegrafera till sir Andrew och skrifva till lady Herriesson för att omtala att ni befinner er i lugn och trygghet under detta tak. Hon hade ej en tanka på att sätta sig emot hans förslag att hon skulle qvarstanna der. Hvart kunde hon väl i sjelfva verket taga vägen? Hon behöfde tid för att samla sina ider, och af allt hvad Miles sade henne var det blott en sak som gjorde starkt intryck på henne. I morgon skulle filisteerna vara öfver henne! Hon gick in i nästa rum och hörde honom säga till Martha: — Det är ju god tid för att få in ett bref på posten? Brefvet skall vara färdigt om en fjerdedels timma och den som går på posten dermed kan äfven taga detta telegram med sig till telegrafbyrån. Jag vill ej ringa emedan ljudet af klockan skulle oroa mrs Hicks, men jag skall lägga både telegram och bref i förstugan. Maud såg honom ännu några gånger denna afton, och vi måste erkänna att hans ankomst till det rum der hon befann sig var långt ifrån att bereda henne någon tillfreds