i hela grefskapet — tala icke mer med mig om henne, Lowndes ! — I hvilket grefskap har hon varit en visa? frågade Lowndes, utan att fästa sig vid det öfriga af modrens ord. — Hvad vet jag? svarade den gamla damen skarpt. Jag vet blott, att hon kom hit under ett falskt namn, att presten tog reda på henne, och att hon har rest sin väg, och jag hoppas att aldrig mera höra hennes namn. — Jaså, man har annonserat efter henne? — Ja, i Times — just en nätt skandal! Om jag vore i hennes fars ställe, skulle jag stänga in henne, jag skulle piska henne, den slynan! — Hvem är hennes far? Se så, min mor, du kan så gerna säga mig det, ty jag skall på ett eller annat sätt taga reda derpå. — Jag säger dig ingenting. Hvaddu rvill söka upp denna varelse, denna flicka, som söker inträde hos hederligt folk under falskt namn? Du som kunde gifta dig med arftagerskan till Mary-les-Bois — en förtjusande, oskyldig flicka, som ännu icke har lemnat Sacr6-Coeur — och du föredragor framför henne denna — denna — äfventyrerska, denna — — Se så, min mor, nu kan det vara nog. Det har aldrig funnits en flicka med uppriktigare karakter och renare sinne; hon uppmuntrade aldrig min böjelse. Hon har ingenting af äfventyrerska hos sig. Äfventyrerskornas kless tror jag mig känna temligen väl. Jag är säker på, att hon haft mycket stark anledning att taga det underliga