Göteborgsposten – 8 augusti 1871, sida 1

— — ———— —— — hus, och Lovndes betjent, som kände hvilket intresse hans herre hyste för det unga fruntimret, skyndade att underrätta mr Cartaret om det som tilldragit sig timmen sedan denne lemnat hemmet. Betjentens berättelse innehöll åtskilligt osannt, men hufvuddragen voro dock sanna. Mary Hind var icke Mary Hind, utan en flicka af bättre stånd, som rymt hemifrån, och presten i församlingen hade rest efter henne och tagit henne med sig. Detta var allt hvad Lowndes ifick klart för sig. Han afklädde berättelsen dess öfverdrifter och höll sig till dessa båda fakta. Han reste med femtåget och kom fram till Beckworth just då hans mor stod i begrepp att gå till sängs. Hon gissade ögonblickligen hvarföre han hade kommit hem och såg något bestört ut. — — Säg mig, huru allt detta hänger tillsamman. Det tjenar till ingenting att längre göra undanflykter — hvart har Mary Hind tagit vägen? — I hvad afseende kan det intressera dig, Lowndes? sade den gamla damen, som hastigt repade mod. — Efter hvad som passerade Tisdags afton, har jag rättighet att få veta, om hon lemnade Beckworth af fri vilja eller icke. — Emedan hon lofvat dig att stanna qvar, eller huru? Nåväl då, hon lemnade icke Beckworth af fri vilja. Hon lemnade det, emedan jag körde bort henne. — Ivart har hon tagit vägen? frågar jag ännu en gång. — Det angår dig icke,