Göteborgsposten – 1 augusti 1871, sida 5

ett kort samtal med mig skall inse rådligheten af att hon återvänder till sina vänner. Tio minuter senare inträdde Mary Hind i rummet. Hon såg blek och ledsen ut; men det fanns ett beslutsamt drag kring hennes mun. Först blef hon alldeles handfallen då hon fick höra att hon var uppspårad (och det af Miles till!). Hon satte sig ner med hufvudet mellan händerna och öfvertänkte hvad hon skulle säga honom och framför allt hvad hon skulle göra. Slutligen reste hon sig upp besluten att som en jagad hjort vända ansigtet mot sin förföljare. För att få veta huru samtalet aflopp mellan Mary Hind och den rödnäsige presten tog emmellertid mrs Rouse sin tillflyckt till ett medel, som hon sannolikt inför sitt eget samvete försvarade med den jesuitiska grundsatsen att ändamålet helgar medlen. I det rum som låg intill hushållerskans fanns i väggen ett djupt skåp, hvars baksida varit en dörr som förenat de båda rummen och hvaröfver nu hyllor voro spikade. Då dörren till detta skåp stod öppen, kunde tillfölje deraf allt som tilldrog sig i hushållerskans rum fullkomligt tydligt höras i det angränsande, och mrs Rouse som kände till detta förhållande var derföre mycket angelägen att skåpsdörren skuile vara tillsluten. Men vid detta tillfälle öppnade hon denna dörr och ställde sig så att ej ett ord af samtalet kunde undgå hennes uppmärksamhet. Miles gick hastigt fram och fattade Mauds hand. Han var mer upprörd än hon och kunde under ett par ögonblick ej yttra ett ord; det var hon som började samtalet.