ta och röda drägter ett ovanligt uppseende. Förste hofstallmästaren Tornerhjelm och ryttmästare Horn gjorde de kungliga sällskap till Bäckaskog. — I Lördags på förmiddagen återvände de höga resandena tillDanmark. Renströmska monumentet, hvilket kommer att resas å aflidne grosshandl. Sven Renströms graf å Nya kyrkogården härstädes, förfärdigas, som kändt torde vara, vid Warbergs stenhuggeri och börjar nu att nå sin fullbordan. Att döma efter de delar af detsamma, säger N. Hall. tidn, som redan äro färdiga, synes det blifva ett verkligt konstverk. På monumentet återstår ännu det mest maktpåliggande arbetet, neml. anbringandet af inskriften, hvars bokstäfver skola blifva upphöjda och sågas ut i graniten. Jernvägen Warberg-Borås. Sistlidne Thorsdag hölls i Skene bolagsstämma med aktieegarne i detta bolag. Norra Hall. Tidn. berättar härom följande: Af redogörelsen för jernvägsfrågans ställning framgick, att omkr. 3700 aktier ännu återstå, för att tredjedelen af det till 2,856,900 rdr utaf regeringens jernvägskomit höjda kostnadsförslaget skall blifva fulltecknadt. Då emellertid de i Fritsla och Rydal villkorligt tecknade aktier för ena eller andra sträckningen (skiljande sig endast 1 a 2 fjerdingsväg på 1 å 1 mils väg) icke kunna tagas med i beräkningen, med mindre villkoren bortfalla, uppmanades parterna (den ena, Fritsla-boarne, representerande 641 aktier, den andra, Rydals intressenterna, 543 aktier) att för det stora företagets framgång bortse från de enskilda intressena och endast se på de allmänna; men då dessa fortfarande tycktes vilja envist fasthålla hvar sina vilkor för teckningen af aktier, och då de öfriga närvarande bolagsmännen nogsamt insågo, att denna schism, ehuru i sig sjelf obetydlig, likväl kan för tillfället omöjliggöra företaget, beslöts nedsättandet af en kompromiss, för den händelse de båda partierna vilja förklara sig nöjda med det utslag, kompromissen fäller. Till kompromissarier utsågos af bolagsstämman: häradsh. B. W. Hessle, kronofogden A. de Mar samt possessionaten C. G. Sandberg; och skola likaledes hvardera partiet utse 3 personer till denna kompromiss. Det beslöts slutligen, att ansökan skall till K. M:t oförtötvadt insändas om erhållande af statstån till belopp af tvåtredjedelar utaf kostnadsförslagets summa. — Som åtskilliga af de närvarande aktieegarne förklarade sig villige att höja antalet af sina tecknade aktier 25 å 33 2, utlemnades en del aktielistor till cirkulation bland icke närvarande aktieegare, på det tillfälle må beredas dem, som önska företagets framgång, att härtill bidraga, hvarförutan det är fara värdt, att detta jernvägsförslag, som nu är 20 år gammalt, än en gång faller i dvala eller dör bort och detta endast och allenast för de kortsynta och småsinnade egna intressena inom det rika och mäktiga Mark. Korvetten Josephine. Chefen, komm.kapt. C. von Otter, rapporterar att han d. 20 d:s på aftonen anländt till Cherbourg efter alt hafva lemnat Portsmouth samma dags morgon. Efter 3 a 4 dagars uppebåll i Cherbourg skulle korvetten afgå till Madeira. MHelsotillståndet ombord var godt. Folkskoleläraremöte. Skara stifts folk skolelärare-förenings 19:de årsmöte öppnades i Wenersborg i Onsdags f. m. kl. 10 och af elutades i Thorsdags efterm. Inalles hade 78 personer, bland dem omkr. 20 folkskolelärarinnor, som deltagare i mötet antecknat sig. Vi meddela efter Wenersb. P:n följande redogörelse för förhandlingarne: Mötet öppnades af kyrkoherden Warholm, som enhälligt valdes till ordförande. Första frågan hade följande lydelse: Om ett folks storhet och makt mindre ligger i dess yttre tillgångars rikedom, än uti dess djupa, inre sedliga kraft, dess vandrande på Herrans vägar och kärlek till det som är rätt och godt, är det då klokt, är det praktiskt att vilja skilja kristendomsundervisningen från folkskolan? Mötet förenade sig om följande svar: Då ett folks storhet och makt mindre ligger i dess yttre tillgångars rikedom, än uti dess djupa, inre sedliga kraft, dess vandrande på Herrans vägar och kärlek till det som är rätt och godt, så är det oklokt och opraktiskt att skilja kristendomsundervisningen från folkskolan. Andra frågan löd: ÄUIlvilket är folkskolans vigtigaste undervisningsämne? — Mötets svar: — MoOdersmålets behandling med hufvudsakligt fästadt afseende på välläsning. Tredje frågan hade följande lydelse: Om den allena är en verklig lärare, som icke blott undervisar utan också uppfostrar, hvilka egenskaper fordras då af en lärare? — Frågan besvarades af olika talare så, att den ene ansåg kristligt sinne för den vigtigaste egenskapen hos en lärare, andra återigen framhöllo kunskaper, ren moralisk lefnad, färdighet att undervisa, opartiskhet, kärlek till sitt ämne, förmågan att göra iakttagelser i afseende på lärjungarnes lynne, sjelfbeherrskning o. s. v. ljerde frågan lydde: Om kunskap är kraft både i tankens och handlingens verld, kunna då de materiella medel, som härtill användas, anses onödigt förspillda? — Frågan besvarades med nej. Femte frågan var: Då en god innanläsning, såsom grundval för all bildning, är så högst nödig, så frågas huru den på lämpligaste och bästa sätt i skolan skall bibringas? — Diskussionen öfver denna fråga blef ganska lifvad derigenom att de olika åsigterna rörande den gamla metoden för innanläsningen och den nya s. k. ljudmetoden här skulle bryta sig mot hvarandra. Det visade sig likväl snart att den senare metoden ännu bland det stora antalet af våra upplysta folkskollärare eger ganska få målsmän, ithy att, noga räknadt, blott en enda lärare uppträdde som afgjord försvarare af denna ljudmetod, hvilken af en annan talare under flertalets tydliga bifall betecknades genom benämningen eden tyska galanterivaran. Förträdet, särskilt för våra förhållanden, af den gamla metoden ådagalades på ett öfvertygande sätt af flera talare; och gillades slutligen at mötet ordförandens hemställan att den förda diskussionen måtte anses innefatta mötets svar på den femte frågan. Härmed voro Onsdagens förhandlingar afslutade. På Thorsdagen börjades öfverläggningarne med behandlingen af sjette frågan: IIuru stor utstrackning med afseende på folkskolans närvarande ståndpunkt bör undervisningen i svenska språket hafva; och huru och på hvad sätt kan detta pensum lämpligast bibringas? — Mötet förenade sig om följande svar: Undervisningen i svenska språket bör hafva den utsträckning att barnen kunna i folkskolan lära sig någorlunda riktigt skrifva sitt modersmål; och till bibringande deraf erfordras flitiga öfningar samt en fullt lämplig kort lärobok. Sjunde frågan: Då folkskolan förr eller senare väl måste taga en mera praktisk riktning än hittills, — ) m AA KR 4 JD MD — fr DD Rn