Göteborgsposten – 22 juli 1871, sida 2

kattegangsoch Polissaker. Från Landsorten. En mystisk passagerare. D. 6 d:s på förm observerade, berättar Engelholms tidn., några fiskare vid Kullaberg en liten segelbåt kommande söder ifrån och manövrerad endast af en person, som syntes vara särdeles angelägen att komma fort åstad, ty för fulla segel gick det så att vattnet yrde ikring. På e. m. styrde den seglande på grund vid sjöhusen, hoppade i land, skyndade in i ett skogvaktarehus och under det han pekade åt munnen sin, ropade: strinken! trinken! men folket gapade och såg törvånadt ut, och då han märkte att ingen förstod honom, rusade han på dörren och begat sig springande iväg mot Engelholm. Båten togs i förvar af kustbevakningen. — Personen i fråga har, efter hvad ofvannämnde tidn. för d. 18 d:s omförmäler, i dagarne varit efterspanad i Engelholm af dansk polis som upplyst, att han från en dansk embetsman stulit 3000 riksbanksdaler. Tjufven var dock ej till finnandes i staden och troddes ha styrt kosan mot Göteborg. Man vet icke om han var dansk eller tysk. Dråp. P. Larsson, en torpare i Södermanland af omkring 65 års ålder, var midsommaraftonen på besök hos torp. Anderssop, med hvars syster stenlägg. Bergqvist är gift; den sistnämnde hade i sällskap med skrädd. Carlsson senare på qvällen ankommit till stället och då varit rusig; Bergqvist, som vid något föregående tillfälie blifvit af svågern uppmanad att piska upp Larsson, i anledning af det otillbörliga förhållande Andersson misstänkt vara rådande mellan sin hustru och Larsson, hade genast vid inträdet i stugan, utan föregående ordstrid, rusat på den senare, hvars dervaro B. icke förut afvetat, och gifvit honom en örfil med den kraft, att mannen störtat omkull på golivet, hvarefter han ytterligare svårt misshandlades af B. medelst en mängd slag af en karmstol, utsläpning på gårdsplanen och förnyad piskning med en påk, hvarigenom L. till sist förlorat all sans, och omsider i hjelplöst tillstånd, qvarliggande på gården, frampå natten aflidit. Andersson och Carlsson hade väl uppmanat B. att upphöra med L:s misshandlande, men icke på något krattigare sätt sökt afstyra våldet och lika litet vidtagit några åtgärder till det arma offrets vederfående, utan tvärtom aflägsnat sig från stället; hustrun hade i förskräckelsen öfver uppträdet med sina barn flytt ur huset och först mot morgonen vågat sig hem, då hon funnit L. ännu vid lif, men oförmögen att tala eller röra sig; folk hade från grannskapet då tillkallats i ändamål att bereda L. vård, men kommit försent, enär vid grannarnes ankomst L. upphört att lefva. Ransakning rörande detta brott förevar vid urtima ting med Oppunda härad å länscellfängelset i Nyköping d. 12 d:s, dervid Bergqvist dömdes till straffarbete i tio år, samt Andersson för delaktighet i brottet till fängelse i 2 månader.