Göteborgsposten – 14 juli 1871, sida 3

Article Image
— — —— —— De ryska jernvägarne. En korrespondent till Pall Mall Gazettemeddeiar följande skildring af de ryska jern vägarne: — De ryska jernvägarne ha nästan uteslutande kejsar Alexander II:s regering att tacka för sin till. varo och äro ett bland de företag som under den: samma krönts med största framgång. År 1855 vid början af hans regering hade Ryssland blott fyra jernvägar: tvenne af betydenhet — Petersburg-MoskVarlinien och Warschau-Granitza-linien (den ryska delen af jernvägen mellan Warschau och Wien) — samt tvenne mindre, ledande från Petersburg till den kejserliga familjens närbelägna sommarresidenser. Den sammanlagda utsträckningen af de fyra jernvägslinierna utgjorde 670 engelska mil. I December 1870 hade jernvögslinier till en utsträckning af närmare 7000 eng. mil blifvit öppnade för trafiken. Jemfördt med Storbritannien och Irland har Ryssland för närvarande ej fullt halfva antalet jernvägsmil. Grundar man jemförelsen på de båda ländernas befolkning är proportionen såsom 1 till 9 och på qvadratmilen såsom 1 till 35. Ehuru ryska jernvägarne ej ens nu äro framstående med afseende på deras utsträckning, ha de öfver de flesta andra länders fördelen af att vara grundligt systematiskt ordnade, och regeringen har erhållit kontrollrätt öfver hela systemet. De nuvarande ryska jernvägarne kunna emellertid, på få undantag när, sägas antingen vara utgreningar i alla riktningar från Moskwa eller kommunikationsleder mellan Petersburg och vestra Huropa. En temligen klar föreställning om systemet kan, äfven utan kartans tillbjelp erhållas genom följande öfversigt: — I. Från Moskwa mot nordvest till Petersburg. II. Från Moskwa mot nordost till Jaroslaw och Vologda på vägen till Norra Ishafvet. III. Från Moskwa met öster till Nijni Novgorod ; hvilken linie skall fortsättas österut till Kasan och derifrån till Tobolsk i Siberien. IV. Från Moskwa mot sydost till Ryasan med dels påbörjade, dels utstakade, dels blott beslutade fortsättningar till åtskilliga vigtiga städer vid Wolgafloden fram till Orenburg och derifrån vidare till Siberien, till Caspiska Hafvet, till Azowska sjön samt till Caucasus. V. Från Moskwa mot söder genom Rysslands bördigaste provinser med en sydostlig gren till Azowska sjön och en sydvestlig gren till Kiew och Odessa. VI. Från Moskwå mot vest-syd-vest till Smolensk och Warschau med en nordlig gren till Riga. VII. Från Petersburg mot nordvest utefter nordliga delen af Finska Viken till Helsingfors och mot vester utefter södra delen af samma vik fram till Östersjön. VIII. Från Petersburg mot sydvest till Granitza (på vägen till Wien) med en mängd vestliga grenar, af hvilka några leda till Östersjöprovinserna, andra till Preussen. Denna öfversigt innehåller nästan alla de Öppnade jernvägslinierna med undantag af några mindre sådana som utgöra ett slags bivägar mellan hufvudlinierna. Framdeles skall dock ryska jernvägsnätet bli mera kompliceradt. Ungefär ett lika stort antal jernvägsmil som det nu befintliga kommer att byggas af regeringen, och om fem eller sex år härefter skall Ryssland ej ligga långt efter Storbritannien och Irland i antalet jernvägsmil. De ofvan uppräknade åtta linierna få ej antagas representera endast samma antal administrationer. De flesta af dem äro fördelade under mer eller mindre talrika sektioner, af hvilka hvardera hör antingen till ett enskildt bolag eller en af regeringens jernvägsbyråer. De redan öppnade jernvägarne äro i händerna på tretio bolag utom åtskilliga regeringsbyråer. Af alla dessa administrationer är endast en at mera betydligt omfång, alldenstund den har under sig ej mindre än 1500 eng. jernvägsmil. Få af de andra administrationerna ha mer än 350 eng. mil under sig. Jernvägsbolagen äro på knappt ett enda undanag när antingen helt och hållet ryska eller upphandade med ryska elementer. Utländska kapitaliter ha verkligen blifvit lockade af de frikostiga understöd som af ryska regeringen erbjudits åt jernägsföretag, och det största af de ryska jernvägsboagen är en skapelse af Crädit Mobilier. Men dess ristande kännedom om lifvet i Ryssland föranledde let att begå så många och så stora misstag att det ick under trots regeringens understöd. Det blef terupprättadt sedan det blifvit tillökadt med en

14 juli 1871, sida 3

Thumbnail