tydande förlust för ett af de båda stora partier, i hvilka befolkningen i Nordamerikas Förenta Stater är delad, det demokratiska. Demokraten Vallandigham har neml. aflidit derstädes. Han var en af Amerikas mest framstående och ärligaste politiska män. Ilan byllade den satsen, att Amerikas Union utgöres af en samling hvar för sig sjelfständiga stater, hvilka endast stå i ett kontraksenligt förhållande till unionen; hvarför äfven, enligt denna åsigt, ett förbund af några af dessa stater kan uppsäga kontraktet och, om icke alldeles frigora sig derifrån, likväl med berättigande fordra ändringar deri. I enlighet med dessa sina åsigter bekämpade han med en öppenhet, som förvärfvat honom äfven motståndares erkännande, det våldsamma undertryckandet af Sydstaternas secession och fordrade, att man i Washington heldre skulle söka att genomföra en kompromiss, hvilken på fredlig väg utjemnade tvistännena mellan Unionens båda stora hälfter. För dessa sina åsigter förföljdes han strängt af det mäktiga republikanska partiet och måste flykta till Canada, för att der finna en fristad. IIans motståndare segrade. De visade sig vara de starkare. Men framtiden skall måhända komma att afla flera liknande stormar i den transatlantiska republiken, då Vallandighams politiska tro åter skall komma till tals. Vallandigham, som var född 1822, beröfvade sig af våda sjelf litvet d. 16 Juni i Lebanon. Han var der sysselsatt med att försvara en viss MGehan, som stod anklagad för alt ha mördat en person vid namn Meyer. Vallandigham ville visa, att Meyer vid uppdragandet af sin pistol ur byxfickan sjelf kunde frambragt det skott, som beröfvade honom lifvet. På rättens bord lågo en laddad och en oladdad revolver. Under försvarstalet tog Vallandigham i sin ifver den laddade revolvern och lemnade ett blott alltför faktiskt bevis på det riktiga i sin bevisföring; kulan inträngde på alldeles samma ställe i hans mage, der Meyer blifvit sårad. Händelsen har väckt det största uppseende. Vallandigham var demokraternas presidentkandidat.