Från Utlandet. I Englands parlament förhandlas f. n. om ett förslag, hvars ställning är i närvarande stund, rätt egendomlig : neml, den s. k. ballotbillen, eller förslaget om att parlamentsvalen hädanefter skola företagas medelst sluten omröstning, Förr var det endast de liberala, arbetarevännerna, eom ville ha den hemliga omröstningen genomförd, för att den fattige valmannen skulle kunna betryggas mot de rikas tyranni, mot sin hushondes, sin godsherres eller annan arbetsgitvares hotelser, mot ordenspresternas intalanden, kortligen, mot skrämsel ofvanifrån. Denna önskan att betrygga do fattigare klassernas ställning mot de inflytelserikare klassernas politiska tryck motsvarades af omröstningsurnan i alla de länder, der den hemliga omröstningen införts. Och derför ville nu försäktarne af the ballot i England äfvenledes der ha valurnan stadsästad i lag, ifrån den store historieskrifvaren Grote, hvars stoft i dessa dagar nedsänkts i Westminsterabbey, ända till den yngste af de nuvarande underhusledamöterna, hvilken knappast ännu vågar drömma om en plats i Westminster. Men nu, på aldra sista tiden har man kommit under fund med, att den hemliga omröstningen är ett skydd för den stackars arbetaren mot tryckning ej allenast ofvanifrån, utan äfven nedanifrån, i det arbetaren skyddas äfven mot sina egna kamraters makt, der de uppträda i politiska föreningar. Dessas ledare utöfva neml. i Eygland uti politiska och ekonomiska frågor en starkare tryckning på sina föreningsmedlemmar, än någonsin en godsherre eller arbetsgifvare vågat göra det. Hotelser och skrämskott af alla slag användas, för att göra en motspänstig valman mjuk och hålla honom fast inom föreningen. Ja, ofta tillgripas verkligen djefvulska medel, hvilket tillräckligt visats af historien om yrkesföreningen i Sheffield. Sålunda har småningom i Englard, och äfven i Tyskland, ur föreningsväsendet, som skall tjena friheten och i sjelfva verket kan för arbetsklasserna vara välsignelserikt, utvecklat sig ett det fruktansvärdaste tyranni, ett tyranni hvilket synbart framträdt i Frankrike och der tvang tusentals arbetare till mord och mordbrandsanläggningar, hvilka utan detta tvång helt visst skulle heldre förblifvit vid sitt fredliga handtverk. Mot denna föreningsväsendets tryckning skall den hemliga omröstningen göra lika god tjenst som mot de samvetslösa godsherrarne. Dessa senare äro för öfrigt numera icke farliga, under det att deremot de förra bli allt djerfvare och djerfvare; godsherrarne frukta pressen, under det att de politiska arbetareföreningarnes ledare icke mera hysa aktning för något annat än kartescher, oafsedt det att partimotsatserna inom de burgna klasserna blifvit starkt utjemnade, under det att de fattiga klassernas hat mot de besutna uppdrifvits ända till vansinne af socialdemokratiens ledare — erkännom det, till stor del derför att de burgna klasserna i England, kanske i någon mån ätven annorstädes, icke velat gå in på någon verklig försoning, utan genom en dåraktig lyx och ett osedligt lefnadssätt alltmera vidgat klyftan emellan dessa och de obemedlade. Imellertid torde nu the ballot-bill, för hvilken arbetarevännerna i England så länge utan framgång kämpat, komma att röna ett bättre öde än förut och erhålla majoritet, i hvilket fall denna dock kan anses snarare framgå deraf, att man vill betrygga sambällets säkerhet och allas frihet mot maktlystnaden hos de lägre klaesernas ledare, än hos de rika och burgna.