Göteborgsposten – 29 juni 1871, sida 3

Från StockholmXreröriga beskyllningar. Målet mellan skräddaremästaren J. A. Söderstedt, kärande, och f. d. stadsfiskalen Heine, svarande, förekom åter i Tisdags inför Stockholms rådhusrätt. Båda parterna voro tillstädes. Heine, som beklagade, att strafflagen härvidlag icke tillät bevisnings förebringande, bemötte nu muntligen de af käranden inlemnade slutpåståendena. Till en början ansåg H., det under rättegången blifvit genom vittnen ådagalagdt, att han icke gjort några sådana beskyllningar, hvarom käranden stämt. Det samtal, H. å Mosebacke haft med vittnena Nilsson och Lindström, påstod H. blott tillkommit för att af dem inhemta upplysningar om käranden. Hvad i öfrigt H. sagt om S. påstod han vara sant. Hr Söderstedt, som instämde i hvad H. yttrat rörande bevisnings förebringande, ett medgifvande från lagens sida hvaraf han endast kunnat hemta fördel, anförde såsom ett bevis på antingen Heines begreppsförvirring eller hans öfverväldigande begär att skada och beljuga andra, då han på rättens förfrågan uppgifvit, att Söderstedt sknile verkat mot betalning vid riksdagsmannaval under en tidrymd af från 10 till 3 år, ehuru det riksdagsmannaval, uti hvilket S. mot betalning angifvits arbeta för trenne uppgifna Stockholmsriksdagsmän, egt rum för ännu. icke 2 år sedan. Slutligen ansåg sig hr S., då H. inför domstolen velat åberopa bevis för S:s brottslighet och icke gittat att under den tid rättegången fortgått angifva hr 8. i laga ordning derför, böra yrka, att dessa omständigheter vid tillämpning af straffet såsom försvårande måtte anses. Båda parterna öfverlemnade härefter målet till domstols afgörande, och skulle utslag afkunnas, om binder icke möter, den 18 nästk. Juli. — —