slaget och ingen svårighet att åstadkomma det behöfliga kapitalet. Det bör för detta bolag blitva ojemförligt lättare att erhålla en förläggare, än t. ex. förhållandet varit för det bolag som gripit sig an med Nässjö-Oskarshamnsbananhvilket, enligt hvad nu med visshet är kändt, blir fullbordad, trots alla vidriga omständigheter. Derom kan intet tvifvel råda, att bufvudstadens köpmän måste anstränga sig för att öppna ett nytt handelsområde, då ett annat högst betydligt börjar inskränkas. Iufvudstaden har tills nyligen försedt Norrland med hela dess behof af köpmansvaror, och detta behof är ofantligt. Men nu börja ångfartyg, i hvilka Norrlands köpmän äro delegare, att göra resor på Lybeck, medförande derifrån köpmansvaror, och det är otvifvelaktigt att denna handelsgemenskap med) utlandet skall med hvarje år ökas, till skada för den här länge idkade, särdeles vinstgifvande mellanhandeln. Det är likvisst mer än tvifvelaktigt om den vinst, som Åbergslagsbanan kan bereda hufvudstadens köpmän, skall ersätta den minskade handelsverksamheten på Norrland, huru liflig trafiken än må blifva i förstnämnda fall. Göran. . —— — 5 ä —