Göteborgsposten – 26 juni 1871, sida 2

Från Utlandet. Enligt hvad läsaren känner, har den franska nationalförsamlingen d. 20 d:s enstämmigt antagit lagförslaget om det stora statslånet. Man antager, att lånet, som blir på c:a 2 miliarder, skall utbjudas såsom i dag, d. 26:te, till en kurs af 82, och det säges, att utsigterna äro så gynsamma för Fraukrike, som man efter omständigheterna rimligtvis kan vänta sig. Thiers inledde förhandlingarne inom nationalförsamlingen med en redogörelse för Frankrikes ställning, hvilken visade, att denna senare visserligen är svår, men icko olycklig, ech gaf i öfrigt åtskilliga ganska lugnande upplysningar. Den gamle Thiers har i dessa dagar med anledning af lånefrågan väckt ny förvåning. Han har neml. öfvertagit finansministeriet i stället för Pouyer Quertier, som blifvit sjuk, och han har i denna sin egenskap naturligtvis måst vid en sådan tidpunkt som den närvarande hålla långa konterenser med bankirer, finansutskottet och finansministeriets högre embetsmän; hvartill kommer, att han i debatten äfven måst draga regeringslasset. Den lille gubben räcker då till för allt och lemnar vid sina framskridna år en arbetsprodukt, som öfverstiger de flesta andra statsmän vid deras verksammaste ålder. Alexander Dumas skrifver också i sitt törut nämnda, uppseende väckande bref till sina landsmän: Det finnes ännu i de efterlefvandes erinriog plats för en ny odödlighet. De skola icke glömma Thiers, som varnade oss, utan att vi ville fästa någon lit till honem, och nu räddar ose, utan att vi kanske uppskatta det. Han har i sitt 74:de år åtagit sig att utföra, hvad ingen af vår generation hade förmått göra, och det bästa beviset härpå är, att ingen har gjort det. Thiers har äfven sin blick stadigt riktad på Frankrikes försvarsväsen och låter sig ej heller i detta hänseende nedtryckas af de finansiela svårigheterna. De största ansträngningar göras för skapandet at en stark, talrik, väl organiserad och väl utrustad här; och det råder blott en mening, att Frankrike skall efter förlusten af Elsas och Lothringen ha en här, talrikare än någonsin förut. I Libert läses också: Krigsministeriet forteätter ifrigt tillverkningen af gevär i statens fabriker. De i S:t Etienne, Tulle Chi tellerault skola utvidga sin verksamhet och öka tillverkningen till 1000 gevär om dagen. Denna siffra är likväl endast tillsvidare maximum; ty man skall inom kort upprätta nya verkstäder, arbetarnes antal skall tillökas, och statens fabriker skola då kunna uppdrifva tillverkningen till 1 mill. om året, Man skall sålunda, om den nya armålagen blir antagen och om man begagnar de öfriga hjelpkällor, som stå till krigsministerns förtogande, kunna sörja för allt, hvad tjensten krätver. Nämnde hjelpkällor utgöras dels af de beställningar af govär, som regeringen gjort hos den enskilda industrien såväl i Frankrike som i Belgien, England cch Amerika, och dels i de gevär, af nvilka krigsministeriet kommer i besittning genom Paris och flera andra städers afväpnande. Under allt detta har man äfven tid att sysselsätta sig med frågan om Tuileriernas återuppbyggande. Kunniga arkitekter ha undorsökt det af olyckan hemsökta slottet och äro af den åsigt, att meollarsta delen, hvilken i arkitektoniskt hänseende är vackrast, icke lidit så stor skada, att dess restaurering är omöjlig. Paviljongerna på de båda yttersta kanterna af byggnaderna skola äfven bibobållas, och trädgården skall utvidgas till tornrummet mellan dem och hufvudbyggnaden i midten. Man kan lätt tänka sig, att verkningen