Göteborgsposten – 26 juni 1871, sida 1

jag vet det af erfaronhet. Framför ollt, tillade den förständige polistjenstemannen, låt henne oj veta att hon är upptäckt. Kom ihåg att då hon vill att ni skall veta om hennes härvaro, skall hon nog gifva sig tillkänna. Men ännu är hon här i hemlighet, så att om ni oroar henne skall hon med all säkerhet begifva sig härifrån igen. Little måste medgifva riktigheton häraf, och lofvade att ligga band på sig, så svårt det än var. Han flyttade in i huset och brukade komma hem hvarje afton omkring klockan tio samt stanna inne till efter kl. tolf på dagarne. Nästan hvarje dag kunde han se den protestantiska nunnan promenera i trädgården. På Ransomes inrådan brukade han sitta i sitt andra hus från klockan sju till nio och läsa vid fönstret för att bereda sin älskade Grace ett lika nöje som han sjelf stal sig till. Och så stor är kärlekens makt att dessa förstulna blickar förljufvade två varelsers lif. Littles lynne förbättrades och någon färg kom tillbaka på Graces kinder. En natt skedde ett inbrott i ett hus vid gatan. Little blef genast orolig för Graces skull, köpte sig krut och kulor, en dubbelbössa samt en revolver och var sedan vid det minsta buller färdig att rusa upp ur sänsen, färdig att försvara sin Grace om det behöfdes. Grace var om dagarne upptagen med att utöfva barmhertighetsverk, derefter smög hon sig på aftnarne till Henrys fönster för att förskaffa sig njutningen af att en stund få betrakta honom, Detta pågick ostördt under nära en månad. Men