Göteborgsposten – 22 juni 1871, sida 2

———t22— De franska finanseraas tillstånd. (Bref från Times korrespondent.) Frankrikes finansiella tillstånd är för närvarande ett ämne af så ofantlig vigt, att en på säkra underrättelser grundad öfversigt derat torde ega intresse för läsaren, trots den mängd sifferuppgifter som naturligtvis måste törekomma i en sådan. Man är i Frankrike allmänt af den meningen, att hela kostnaden för kriget med Tyskland, inberäknadt de lirekta utgifterna och skadeersättningarne, uppgår till ett belopp af omkring 8000 mill. fr.; men denna beräkning inbegriper ej de ersättningsanspråk som naturligtvis komma att framställas till staten af dem, hvilkas egendom blifvit förstörd, och som åtminstone till en viss grad måste hållas skadeslösa; ej heller inbegriper den någon del af de dryga utgifter som den kommunistiska insurrektionen medfört. Dessa ytterligare bördor skola sannolikt öka den nya skuld Frankrike nu har att bära till ett totalbelopp af omkr. 3750 mill. fr. För närvarande finnes dock ingenting som gör hela summans anskaffande genom ett direkt lån till en nödvändighet; ty ungefär tiondedelen deraf har redan blifvit utbetald af de medel som under år 1870 blifvit uppnegocierade i Frankrike och England, och en del af krigsumgälderna till Tyskland skall lemnas i franska banknoter, under det en del deraf blir beroende af kommande uppgörelse. Derföre har man i Versailles, utan att på förhand söka bestämma hvad som kan komma att göras nästa år, redan beslutat att det lån som genast skall uppnegocieras ej skall öfverstiga 2500 mill. fr. Men hvilka anordningar än komma att vidtagas för vinnande af tid, så att landets kredit kan hinna förbättras och de påföljande lånen derigenom kunna uppnegocieras på bättre vilkor, är det klart att räntan på hela beloppet 8750 mill. fr. snart måste anskaffas — vare sig genom förskotter af franska banken eller af enskilda firmor eller på räntkammarassignationer. Sjelfva skulden torde ej i sin helhet bli ännu på någon tid införd i Le Grand Livre, men den skall representeras af en mängd successiva lån, inclusive ränteinbetalningarne, lika kraftigt som om hela summan blefve genast kapitaliserad. Det är en klok politik af regeringen att så länge som möjligt uppskjuta de slutliga arrangementerna, men uppskofvet befriar den ej från nödvändigheten att anskaffa den årliga räntan på de 8750 mill. fr., som den på ett eller annat sätt måst åstadkomma inom en viss tid, hvars yttersta gräns är dagen för den sista betalningssummans erläggande till Tyskland. Räntan kan ej beräknas till mindre än öfverhufvud 6 2 på de första 250 mill. fr.; den skall sannolikt bli större; ty om det är sannt att lånet skall utbjudas till 83 2, med 5 7 ränta, hvilket är detsamma som 80 4 till de bankirer som åtaga sig utbetalningen, skall det kosta 61 4. Men om vi antaga att det lån som skall följa kan bli uppgjordt på bättre vilkor och att räntans beräkning till 6 2; är tillräckligt hög, skall hela räntan på 8750 millioner francs uppgå till 525 millioner francs pr år. Räntekostnaderna i olika former af Rentes stodo i 1870 års budget beräknade till 491 mill. fres, så att en tillökning af 525 mill fr. skall mer än fördubbla kostnaden af den franska nationalskulden. Vid första anblicken synes denna skuldbörda så fruktansvärd, att få utsigter tyckas återstå för det land på hvilket den hvilar, men en närmare granskning deraf minskar i väsentlig mån dess vigt. Först och främst ökas det verkliga skuldbeloppet i vida mindre grad än räntan derpå; det ökas nemligen från omkring 13,000 mill. fr. till omkring 21,750 mill. fr., härledande sig olikheten i proportionen mellan räntans och kapitalets tillväxt från den omständigheten att den gamla skulden bar en mycket lägre ränteberäkning än den som här pålägges det nya. Men just denna ränteolikhet torde en dag sätta regeringen i stånd till att verkställa det nya lånets förvandling till en lägre räntefot, såsom redan skett med 5 och 43 26 Renterna. Så fort det nya lånet höjes öfver pari, hvilket det helt visst efter någon tids förlopp kommer att göra, skall dess förvandling till en billigare form åstadkomma en motsvarande besparing i de 525 mill. fr. som det först skall kosta. Dessutom blir, oaktadt den enorma tillökningen i den årliga räntan, denna summa af 525 mill. fr. mindre vidunderlig då man, i stället för att jemföra den uteslutande med det förutvarande räntebeloppet, låter den få sin plats i Frankrikes allmänna budget, hvarest den på en total summa af 1775 mill. fr. representerar en tillökning af 30 7. En sådan tillökning i ett lands pålagor har aldrig haft något motstycke men Frankrike kan bära dem. Innan vi likväl taga i öfvervägande huru dessa 525 mill. fr. skola kunna åstadkommas och hvilken verkan en ny taxering i så gigantisk skala skall frambringa, böra vi anmärka att äfven denna stora summa, 525 mill., ytterligare måste ökas. Det kan ej betviflas att det skall bli en betydlig minskning i uppbörden under nästa två eller tre år. Det afträdda territoriet Elsas och Lothringen bidrog med 90 mill. fr. till totalsumman af 1775 mill. Dessa 90 mill. försvinna, och vi skola sannolikt ej ha mycket orätt om vi till 74 20 i medeltal beräkna minskningen af alla de andra elementer som utgöra budgeten, hvarigenom en ytterligare förlust af 125 mill. fr. uppkommer, så att minskningen inalles blir 215 mill. fr. Mot denna minskning i in