Göteborgsposten – 22 juni 1871, sida 1

Han fann sin mor och onkel i matsalen. Mr Raby gick fram och tillbaka, synbarligen högst förargad. Orsaken blef snert bekant. Mr Richard var i detta ögonblick i salongen, der han gjorde Jael Dence sin kärleksförklaring. Han hade allt sedan första aftonen de träffades gjort henno sin kur, och Raby, för stolt och för ädel för att förbjuda hans hyllning, hade dock alltid sett den med förargelse. Nu var han rent af ond, ty mrs Little hade nyss sagdt honom att hon vore säker om att han verkligen erbjöd Jael sin hand. — Den fördömde karlen! sade Henry; jag hade just tänkt att få tala vid henne. Raby gaf honom en helt egendomlig blick, som både föreföll honom besynnerlig vid tillfället och eedermera ofta efterkom för hans minne. Slutligen hördes steg deruppe och Richard gick nerför trapporna. Mrs Little smög sig ut och stack kort derefter in hufvudet genom dörren till det rum der de båda gentlemännen befunno sig samt hviskade till dem ordet ÅJA. Derefter återvände hon för att samtala med Jael. Mr Raby blef djupt nedslagen. — 8e så, nu går en vän från detta hus. Ni har förlorat henne genom er fördömda dårskap. Hvad båter er väl att i hela ert lif koxa efter en annan mans hastru? Jag skulle ej för tiotusen pund ha velat att detta skulle hända. Richard! han skall krossa hennes hjerta innan ett år är förgånget.