Alla de offentliga trädgårdarre äro öppnade, och man rustar sig till att omplantera träden i Boulognerskogen. Versaillerregeringen tillkännagifver, att omkring 700 polackar, som tillhört Komn anens trupper, blifvit häktade. Äfven e massa tyskar funnos der; men England var blott representeradt af en 12:årig pojke. Senare Post. En af de egendomligaste karakteristikerna för den stämning, som råder inom Tyskland, lemnar oss behandlingen inom tyska riksdagen af preussiska regeringens förslag om dotationerna. Rikskansleren, furst Bismarck, tog härvid till ordet och betecknade dotationen till landtvärnet som ett understöd och dotationen till generalerna som en stikostighet af kejsaren, till hvars disposition såsom krigsherre begärdes en bevillning af 4 millioner. Jag vill icke — sade Bismarck — fästa eder uppmärksamhet på, huru detta krig skulle kunnat utfalla, om vår kejsare icke setat på den preussiska tronen. Vore det icke möjligt, att en annan regent icke skulle haft mod att sätta tron och lit på spel, eller af kärlek till freden skulle undvikit kriget eller dukat under af brist på skicklighet? Hvem ha vi att tacka för det så lyckliga krigförandet? Först och främst konungen och dernäst hans trogna förbundsvänner. Då en monark, rik på år och på ära, genomfört ett sådant krig på ett sådant sätt och efter ett långt interregnum vänder tillbaka hem som tysk kejsare och frågar sig sjelt: Hvem har jag att tacka derför ?. så taller hans blick först på hans armå och på generalernas tapperhet och duglighet. Mod visade fransmännen äfven, men anförarne saknade skicklighet. Sätten eder, m. h. i nivå med situationen, glömmen eder ställning såsom beviljande deputerade och tänken på att uppfylla en af kejsarens varmaste önskningar om att utföra förslaget. Unruh föreslog nedsättandet af ett utskott om 14 medlemmar; hvilket förslag antogs. Vid sammanträdet följande dagen antogs förslaget i trots af vensterns motstånd, hvilken med rätta såg i detta dotationssystem ett farligt stärkande af det militära elementet. Den väg, man sålunda i Tyskland beträdt: att genom dryga penningbelöningar ingifva de högre, tronen närmast stående militärerna smak för erofringskrig, kan bli betänklig nog, och hela den förståndigt) räsonnerande allmänheten ser med ogillande, huru kriget sålunda göres till en verklig Geschäft för ej blott furstarne, utan älven deras härförare. Det säges att da beslutade dotationerna för generalerna skola tilldelas 15 personer. Ingen dotation blir lägre än 100,000 thlr och ingen högre än 250,000. Såsom sjelfskrifna kandidater dertill nämnas: generalerna Moltke och Roon, generalstabscheferna Blumenthal och Stichle, generalintendenten Stosch, generalerna Manteuffel, Werder, Goeben, von der Tann och Hartmann. Från Berlin skrefs i Fredags, då det högtidliga triumftåget egde rum: Sedan kl. 6 i morse äro alla gator öfverfyllda af menniskor. Vädret är herrligt, himlen molufri.