Göteborgsposten – 16 juni 1871, sida 3

Det påstås, att, med undantag af Pyat, alla Kommunens ledare skola vara i regeringens händer eller åtminstone att denna är dem så på spåren, att de ej kunna undkomma. Myndigheterna ha äfven funnit listorna på alla dem, som Kommunen anställt, så att ej hellre någon af dessa skall kunna undgå dem. Bland de senast häktade äro Trinquet och hans hustru, hvilka dolt sig i de under namnet Carrieres dAmerique bekanta forna stenbrotten. Trinquets hustru är en vacker blondin och befann eig i den högsta förtviflan. Mannen sökte att trösta henne. — Grossier, en af Rooul Rigaults hufvudagenter, och Babin, Kommunens intendent, ba äfvenledes fallit i myndigheternas våld. Den förre hado i uppdrag att öfvervaka olika qvarter af Paris och häktade ett större antal personer som gisslan, hvilka sedan blefvo skjutna. Man har gripit ännu en af general Lecomtes mördare, neml. den bekante Schumacher, hvilken för ett mordförsök mot sin syster, den omtalta marquisinnan dOrvaux, dömdes till 20 års tukthus. Denna sak väckte som bekant en ofantlig skandal under kejsardömets sista tid. — En annananhängare af Kommunen, neml. Odilon Dalimel, har gripits på ett kaså vid Rue Lafayette. Dalimel var redaktör för Combat och sekreterare hos Rochefort, då denne utgaf i Bryssel sin Lanterne. — Förutom de s. k. petroleuserna har man nu äfven upptäckt en annan afdeln ing insurgentskor, hvilka haft i uppdrag att öfvergjuta soldaterna med vitriololja. Detta upptäcktes derigenom, att man fann såväl oificerare som soldater, hvilkas ansigten voro förfärligt förbrända, och man erhöll visshet derom, då man hos flera häktade qvinnor i Versailles påträffade vitriol. Dessa missdåderskor voro liksom mordbrännerskorna militäriskt organiserade och ha