Göteborgsposten – 15 juni 1871, sida 1

Bref från en resande landsman. (Korresp. till Göteborgs-Posten.) lTöln d. 4 Juni. Det var en Lördagsafton, på hvilken jag anlände till Köln, denna urgamla stad så herrligt belägen vid Rhens majestätiska ström. Hvem har ej hört talas om Köln och dess domkyrka? Hvem känner ej Bau de Cologne och Jean Maria Farina? — Väl utkommen från jernvägsstationen, som var smyckad med flaggor, vapen och guirlander, hade jag den storartade dömen midt framför mig, och i ett litet inbjudande Gasthaus i närheten fann jag ett trefligt rum. Söndags morgon kl. 5 stod jag redan vid fönstret, betraktande det herrliga templet, hvars kolossala dimensioner öfvergingo allt jag sett i den vägen. Innan kort stördes jag likväl af kanonernas dån — hemska minnen! Här gällde det likväl endast glädjen, firandet af en truppafdelnings hemkomst från Frankrike. Från mitt fönster såg jag andäktiga skaI Strip ma still kylan, lär SA Rahm bedjande fyllda kyrkan, var man försänkt i stilla andakt, och jag kunde ostörd njuta af betraktandet af den herrliga arkitektoniska skapelsen samt de präktiga glasmålningarne. Målningarne på fönstren å venstra sidan äro minnen från denna vackra konsts blomstring under 1600-talet. På högra sidan befinna sig de af konung Ludvig af Baiern skänkta nya glasmålningarne — ypperliga prof på denna Minchens konstgren. Under det jag beundrat dessa arbeten, hade morgonbönen slutats, och jag närmade mig koret, njutando i fulla drag af den oöfverträffliga arkitekturen, äfvensom af den berömda domemålningen Die Anbetung der heiligen drei Könige, målad af Mäster Stephan från Köln år 1410. Eget är att betrakta de sekelgamla delarne af kyrkan bredvid dem som tillkommit under senaste tiden; men så har man ock byggt en rundlig tid på denna döme. Der den nu står, låg ursprungligen en af erkebiskop Hildebald byggd och af konung Ludvig den helige år 833 invigd kyrka, hvilken nedbrann i 13:de århundradet. Är 1248 lade erkebiskopen Konrad af Hochstetten grundstenen till den nuvarande dömen, och år 1322 invigdes koret. På kyrkan och tornen byggdes sedan ända tills år 1300, men endast de två nordliga sidoskoppen, och äfven dessa blott till en del, stodo kvälfda. Efter denna tid afstannade arbetet alldeles under den långa tiden af 300 år. Trots den storartade början, tänkte man sedan dess aldrig på att fullfölja arbetet. Då fattade konung Fredrik Wilhelm IV, såsom domebyggvadstöreningens skyddsherre den storartade tanken att ånyo gripa till verket, för att detta tempel skulle resa sig som en sinnebild af Tysklands ihärdighet, konst och äfven enhet. Han drömde lifligt don mannen. Han lade år 1842 grundstenen