— Rej, sade hon; mrs Coventry är olycklig, eå att nu är ej lämplig tid att visa henne huru djupt Henry ittles mor föraktsr henne, Dessa bittra ord hunno aldrig den stackars Graccs öron; men endast den omständigheten att mra Little ej kom ner eller åtminstone sände bud talade volymer och Grace fällde bittra tårar deröfver då hennes bref kom. Hon for genast hem, så djupt förkrossad att Jac! Denco onsåg sig böra fara med henne och stanna Ios henne ett par dagar endast. Men för hvarje dag inträffade något nytt som urderstödde Graceis böner att hon skulle stanna qvar. Mr Coventry förhöll sig under några dagar stilla, hvarigenom Graces farhågor lugnades. På fjerde dagen gjorde mr Beresford ett besök på Woodbine Villa och Graco tog emot honom. Han talade till henne i en sympatetisk ton, hvilken genast tillkänagaf för henne att han var invigd i hemligheten. Han sade att han nyss besökt en mycket brottslig, men ångerfull man, att vi alla behöfva förlåtelse, och att en qvinna som en gång blifvit gift ej har någon utsigt till lycka om ej med sin man. Grace iakttog en envis tystnad, men hennes ögon började blixtra. Mr Beresford som lärt sig att gifva akt på alla de personers ansigtsuttryck, till hvilka han talade, ombytte genast ton och öfvergick från en andlig till en verldslig rådgifvare. FAUACVN