Göteborgsposten – 7 juni 1871, sida 1

Lifvets strid). Af Charles Reade. Otversättning från Engelskan. ——— Hennes röst darrade något och hon tillade med ädel värdighet. — Nåväl, jag förlåter er för gammal vänskaps skull; men jag vill ej sofva under detta tak nu. Gud vilsigne er och förläne er många lyckliga dagar med den gentleman ni ämnar gifta er med. Farväl. Hon stod i begrepp att gå, men Grace fattade tag i hennes arm. — Nej, nej, ni skall ej lemna mig på detta sätt. — Jo, jag vill det. Jaels ögon, vanligtvis så milda, började då hon på detta sätt qvarhölls mot sin vilja att blixtra af harm; men ädel som alltid använde hon ej sin styrka för att frigöra sig från Grace. — Ni skall ej gå om ni är samma qvinna ni var. Jag tror er på era ord, jag tror ert ärliga ansigte och jag beder er om tillgift. Jag är den olyckligaste varelse i verlden. Öfvergif mig cj. Denna begäran som framställdes med bönfallande åtbörder och tårfyllda ögon bevekte Jael Dence, och snart )) Forts. fr. N:o 128.