Göteborgsposten – 7 juni 1871, sida 1

doktorns lärda noter till Apollonius Rhodius. På dessa olika grunder hade doktorn som var bättre skolkarl än prest, antagit honom till sitt biträde och ej hört några klagomål öfver honom från andra än några puritaner. Den plötsliga underrättelsen att dokfor Fynes skulle ersättas af en fullkomlig främling bedröfvade Grace Carden ganska mycket, och hennes bröllopsdag började med några tårar just af denna anledning. Men huru sällsamt det än kan tyckas, skulle hon framdeles komma till en helt annan åsigt härom och tacka och välsigna mr Beresford för att han intagit hennes gamle väns plats vid detta tillfälle. Men under det bruden klädde sig för ceremonien i kyrkan och hennes brudtärnor och vänner kommo åkande, inträffade händelser för hvilkas berättande det är nödigt att gå ett steg tillbaka. Sedan Jael Dence farit till Woodbine Villa, diverade mrs Little och hennes bror ensamma. Den första fråga mrs Little gjorde var denna: — Hvar är Jael? — Vet du ej det? Hon har rest till Woodbine Villa. Bröllopet eger rum i morgon. — Huru! ämnar Jael bevista hennes bröllop? — Hvarför icke? Jag ämnar sjelf begifva mig dit. — Jag är ledsen öfver att höra dig yttra detta, mycket ledsen. — Af hvad anledning? Hon är min guddotter. Skulle du vilja att jag sårade henne genom att vara frånvarande då hon har bröllop?