wWallllla dadgC SA1LlUD UL AIVLH LINE 411UCB pr telegrat följande från Versailles: Paris är nu besatt af trenne armåkårer, neml. dem seom kommenderas af generalerna Cissey, Ladmirault och Vinoy. Den senares kär är reservarm(. Generalerna Clinchants och Douays armekårer ha idag lemnat staden och intagit ställningar utanför densamma. Hos en at Kommunens nationalgardister, hvilken nu sitter fången i Versailles, har man funnit en befallning om att sätta eld på Hötel de Ville. Orden är betäckt med stämplur, några af dem blåa och andra röda. 38 Dombrowski afled i den sängkammare i Hötel de Ville, som fordom begagnades af fröken Ilaussmann, den bekante Seineprefektens dotter. Dagen efter det han flyktat undan från La Muette, träffades han af trenno skott å en barrikad på Rue dÖrnano. Han forflyttades derifrån till Hötel de Ville, hvarest ban dog af sina sår. Delescluze dödades å barikaden vid Chateau dEu. Hans ansig to var mycket vanstäldt derigenom, att en brinnande vägg fallit ner på honom. Hans identitet är bevisad af de i hans ficka funna papperev. Insurgeutgeneralen Bisson, som tillsäångatogs, sköts igår, likasom Tavernier, en al Kommunens medlemmar. Nilliöre, deputorad för Paris i Nationalförsamlingen, häktades i Thorsdags å Piace Luxembourg. Han fördes deriträn till Place u Panthåon och sköts der. Då soldaterna lade an för att skjuta honom, ropade han: Vivo la Commune!, Vive )Humanit6!, Vive le Peuple!Erkebiskopen af Paris dog med en martyrs lugna frimod. Han besvarade sina bödlars forolänpningar med: Besudlen icke ordet frihet; det tillhör oss allena, ty vi skola dö för sfrihet och tro. I Tisdags fördes erkobiskopen och hans medfångar från tängelset Mazas till La Roquette. Följande depesch har alsandis at general Borel till regeringen med uppgift om, hvad man dittills hade sig bekant: Berättelse om de framstående personer, som skötos at Komnunen aftonen till Ousdagen d. 2 Myj och närmare detaljer angående deras afrättning: Msgr Darboy, erkebiskop af Paris; mr Boujean, president för kassasionsrätten; abbe de Guerry, kyrkoherde i Madeleine; Ducoudray, en jesuitertader; Cury, d:o; Allard, d:o; inalles 6 offer som skötos i Ousdags arton. Natten mellan Fredagen och Lördagen synas 16 andra personer hafva blifvit skjutna: mr Benzy, jesuiterfauer; Gaubert, d:o; Alivaut, d:o, undersekreterare hos erkebiskopen; Gard, seminarist; Polanchin, en prest; Seigneray, en seminarist; Houillen, en missionär; Perny, en missionär; Sabatier, kyrkoherde i Nötre Dame de Lorette, och Jecker. Hvad angår abbe Surat, storvikarie i Paris, så är det tvifvelaktigt, huruvida han undkommit eller icke. Forutom dessa, finnes det ytterligare tre personer, hviikas namn äro okända. De första två framstående personerna skotos i fångelset, och deras kroppar fördes till mairiet i 20:de arrondissementet De 16 andra fördes med en grupp at 38 gendarmer till kyrkogarden Pere Lachalse om natten, under förevänning af att skola förflytias till ett annat fängelse, och blefvo der skjutna. kyra andra, hvilkas namn äro okända, skötos i Lördags. De utgjurde en del af listan öfver 20 namn. Autalet af alla de kända och dödade uppgår således till 64 offer. I Lördags skulle de ötverlefvande fängarne skjutas af Kommunen, hvilken uppslagit sitt högqvarter i fängelset, då de på uppmaning af en person ur den gamla staben, hvilken bibehållits vid sin tjenst at Kommunen, gjorde myteri och rusade tillbaka till en del af tängelset, der de barrikaderade sig och hvarest insurgenterna sökte att branna dem lefvande inne. De blefvo likväl icke synnerligen illa skadade. Ett hundratal soldater, som förblifvit i Kommunens händer, då Prins Eugenes kasern intogs, bildade at sig sjalfva en mycket fast kärna till motstånd, och kl. 5 i Lordags afton flyktade Kommunen, gripen af panisk skräck, förande med sig penningkistan och styrande sin kosa mot mairiet i 20:de arrondissementet. Det måste ännu i denna stund finnas i detta fängelse: först 100 soldater från sjukhusen etc., hvilka vägrat att gripa till vapen på Kommunens befallning; för det audra 15 andliga; för det tredje 54 sergens de ville. Den at Kommunen utsedde fängelsedirektören var en hr Fror cois, som bor vid Rue de Charonne, n:o 20. Han flyktade i går med Kommunen. Det var han, som var upphetsmannen till komplotten mot brandkåren i La Villette, i affären med general Eudes. Borel. Mordet på dominikanerna skedde Torsdagon på eftermiddagen. Efter det att de förts till några barrikader, hvilka iusurgenterna måst ötvergifva i följd af den starka elden, fördes de ullbaka till disciplinärfängelset. Der befeltes de att gå en och en ut på gatan. Härunder bletvo 12 af dem skjutna. Några lyckades att komma undan. Till Reuters office telegraferades från Paris D. 28 Moj. Striden i Belleville, Menilmontant och Pere Lachaise (insurgenternas sista tillflyktsorter) var ytterst håltig. Qvinnorna slogos der såsom öfverallt annorstädes med vildhet. Ingen pardon gafs åt vare sig man, qvinna elier barn, som påträffades med vapen i hand. Talrika arresteringar göras på Paris gator, och militarlagen tillämpas med den yttersta stränghet i alla tall. Alla fängar skickas genast för att dömas till Chatelet. Afrättningarne verkställas nu på trenne punkter: Marsfältet, Parc Monceanx och i närheten af Hötel de Ville. Grupper af 50 till 100 st. skjutas på en gång(?) Nästan alla medlemmarne af Kommunen ha blifvit tilifångatagna och skjutna. Lifsmedelsförråderna ha blifvit ytterst knappa i Paris på grund af afbrottet i alla förbindelser. Torgen äro i dag nästan allldeles tomma. D. 29 Moj kl. 9 f. m. Upproret blef i går undertryckt, sedan general Bruat i tem timmar beskjutit kommunisternas ställning å Perö Lachaise. Samma division tog genom storm fem barrikader mellan Pöre Lachaise och Menilmontant efter hvarandra. Större delen af Fanbourg du Temple togs af generalerne Douai och Clinchant. På aftonen. Tolf regementen infanteri, 2 kavalleri och 5 batterier artilleri lemnade i dag Paris nå väg till