Göteborgsposten – 30 maj 1871, sida 1

Från Utlandet. I detta ögonblick är väl antagligen upproret i Paris undertryckt, sedan striden innanför stadens murar rasat i åtta dagar — en tidrymd som väl kan anses kort, då insurgenterna verkligen bjödo till att göra motstånd. Till detta ha de dock på visst sätt tvungits deraf, att alla utgångar från huafvudstaden höllos så strängt bevakade, att ingen möjlighet fanns för dem att slippa undan. Det är väl troligt, att upprorets ledare annars skulle sökt draga sig ur spelet och massan skulle spridt och dolt sig. Den snabbbet, med hvilken den första hälsten at Paris uppgass, fastän äfven der starka befästningar i barrikader o, a. uppförts, vittnar derom. Och först då insurgenterna funno, att tyskarne höllo norra och östra sidorna hermetiskt tillslutna, börjades deras förtviflade motstånd och deras hämndutbrott i förstörandet af en mängd af Paris märkligaste och dyrbaraste byggnader I genom en, hvad Times korrosp. kallar ny Moskwas brand. Till dedta förstörelseverk hade insurgenterna förberedt sig, för den händelso att de måste strida å oukrance, såsom ock skett. De hade lätit nedgrärva stora jernkistor, hvilka inneböllo mer än 1,000 fe. krut hvardera, under de mera framstående byggnaderna, De hade dessutom samlat stora söärråder af petroleum, för att genom detta farliga brännämne skaffa snabb näring och utbredning åt lågorna, Vi minnas ävnu, burn ett dekret från Kommunen för omkring tre veckor sedan påbjöd, att enskilda personer i Paris skulle till Kommunen lemna alla sina petroleumssörråder. Krutet hade man sorut bemäktigat sig. Man ser nu användniogenFör Versaillertrupperna gällde det förat och främst att förekomma upprorsledarnes undslippande, för att gitva helgd åt rättvisan och förebygga nya resningsförsök annorstädes inom landet af dessa törvildade konspiratörer. Således måste nämnda trupper utbreda sig i en ofantligt stor halfeirkel, hvars båda ändar lupo tillsammans med de båda motsatta ändarne