Göteborgsposten – 25 maj 1871, sida 1

värden alls, vare sig i den ena eller den andra formen. Men man kan omöjligen tilloluta ögonen sör den sanningen att antagandet ar ett allmänt internationelt myntsystem är förestående. Låt vara att vi avenskar icke böra omfatta detsamma törrän våra germaniska, och särskilt våra skandinvaviska stamförvandter föregått oss eller samtidigt med oss besluta sig för reformen. Då åtminstone böra vi likväl taga steget och nyttigt vore om vi i tid förberedt oss på de inverkningar, som landets hela affärslif komme att röna af en dylik förändring. I denna dess egenskap att utgöra en förberedelse för och en lättnad vid öfvergången till ett nytt myntsystem, hafva vi åtminstone alltid ansett den föreslagna åtgärdens förnämsta nytta ligga. Derigenom att guldstycken med fakultativ kurs, sådane som t. ex. Carolinen, sättas i omlopp medan den gamla på silfverstandard fotade myntcirkulationen är i full kraft, bringas först och främst den bildade allmänheten till kunskap om det sakernas läge, som skall efterträda det nuvarande, Insigten sprider sig i allt vidare kretsar, till allt lägre och lägre schakter i samhället, och när så en gång den i alla förhållanden ingripande förändringen inträder, finner densamma marken beredd och framstår för alla såsom naturlig och af sig sjelf gifven. Men tvifvel kan uppstå, huruvida icke de senast timade politiska tilldragelserna äro af beskaffenhet att till en obestämd framtid uppskjuta den lösning af internationella myntfrågan, som nyligen syntes vara så nära. En dylik tanke uttalades verkligen af ett par reservanter inom utskottet, för hvilkas åsigter i allmänhet och företrädesvis i penningoch bankfrågor man måste hysa den största aktning. Efter vårt förmenande hade dock dessa reservanter orätt i sina antaganden. Vid de internationella myntkonferenserna, senast den i Paris år 1867, voro alla medlemmar ense om de teoretiska företrädena hos ett universelt på guldsot grundadt myntsystem, och motståndet hemtade, huru otroligt det låter, sin förnämsta kraft ur de nationella fördomarne. Att det franska systemet skulle upphöjas till allmänt internationelt föreföll tyskarne innefatta ett allt för stort medgitvande åt en politisk rival, men denna småaktiga känsla kan numera, efter tyskarnes verkliga framgångar, antagas hafva slocknat. Mot antagandet at 5 francs-stycket till myntenhet opponerade sig Englands ombud på den grund att engelska räkningar då möjligen komme att föras i amerikanska dollars o. s. v. Slikt småsinne bar säkerligen blåst bort i krigsstormarnes friska luftning, och de internationella konferensernas arbete skall åter upptagas med förnyad kraft. 2) Såsom ett om också obetydligt praktiskt steg i riktningen af systemets universella förverkligande kan anföras att Spaniens finansminister, hr Moret, just i dagarne anbesallt präglandet af myntstycken å 25 pesetas, förmodligen med samma halt som i 25 fr.-st. Man finner häraf att frågan ej helt och hållet och allestädes är bortglömd. I ins:s anmärkning mot benämning carolin måste vi till en del instämma. Meningen är ju att göra tiofrankstycket till ett öfver hela verlden kurserande mynt. Men vikunna då ej finna annat än att detta dess uviversella karakter förhindras något genom den egendomliga svenska benämning detsamma erhållit. Frankrike sjelft benämner ju sitt liknande mynt icke för annat än hvad det är, 10 fr. Hvarför kan ej Sverige i detta fall följa Frankrikes exempel? För öfrigt synes oss namnet dukat, hvilket mynt eger gamla anor såsom verldsmynt, vara att föredraga framför Carolin, ifall någon särskilt benämning visar sig vara af nöden.